Vilka vill du ska representera dig?

Lite ska de väl tåla. Internetkrigarnas mantra som används när de sköljs över av en tillfällig våg av dåligt samvete, efter att återigen ha passerat gränsen för vad man kan säga till en annan människa. 

När de klappar varandra på ryggen och intalar sig att det just är det här de förtjänar, politikerna. 

Lite ska hon väl tåla. För det är ju hon som får höra de fulaste orden. Som när hon uttrycker en åsikt får höra smädeord om sitt utseende eller vad avsändaren vill att hon ska råka ut för, gärna av flera män. 

För är det något som sticker i ögonen på tangentbordstölparna är det kvinnor som vågar sig på att tycka något. Och då är det givetvis rimligt att skriva helt vidriga saker, för att trycka ner henne till den plats hon borde stannat på hela tiden. 

Lite ska du väl tåla och det kanske stämmer. Men fundera ett varv till på uttrycket och fundera ett varv till på vilka det är som tål och vilka det är som inte gör det. Sedan kan du fundera ytterligare en gång på vilka du vill ska representera dig.

Jag tycker att politiker ska tåla kritik, att vi ska kunna diskutera politiska förslag och lösningar, att vi ska granskas av en fri press. Därifrån till att hävda att politiker ska stå och ta emot ovett helt oemotsagt är det mycket långt. Det brukar tyvärr ofta sammanblandas. Att man när man säger emot någon som bemöter en utan ens tillstymmelse till respekt, skulle missköta sitt offentliga uppdrag. 

Jag skulle snarare hävda motsatsen. 

Det finns de som klarar av att ta emot mycket hat, hot och rena oförskämdheter och som ändå behåller sin empati och värme. Jag har däremot sett alltför många som inte gör det. Som liksom sluter sig och som på ytan nog ser ut att vara densamma som förr. 

Sedan finns det ett oräkneligt antal som istället väljer att lägga av. Det är helt enkelt inte värt det. Timmar läggs till timmar med arbete för att vara en så bra representant som möjligt – timmar som skulle kunnat användas till att gå på gymmet eller till att dricka vin med en ny romans eller till att läsa Tidholmböcker till sina barn. 

Ljuset brinner starkt men det brinner i båda ändar och till slut finns inget stearin kvar. Sedan finns det den där tredje kategorin. De där som påminner om Donald J Trump. Kritik rinner av dem som vatten på en gås och de står knappast som mottagare av oförskämdheter så mycket som de själva levererar dem. 

Lite ska vi väl tåla. Och det gör vi, och det ska vi. Men jag tror nog att de flesta av oss tål lite väl mycket och att det är dags att sluta med det.