Ett annat Europa är faktiskt möjligt

Gästkrönikör2008-10-06 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
"Var finns vanliga människors globala mötesplats?", frågade sig en leksaktillverkare i Brasilien. Detta var samtidigt som världens politiker och företagselit samlades på World Economic Forum i Davos för att prata ekonomisk utveckling och tillväxt i en tid av nyliberal våg i väst.
Resultatet av denna nyliberala våg i tredje världen var skuldfällor och ekonomisk sanering som sedan 80-talet missionerats som lösningen på fattigdomsbekymret.
I själva verket raderade detta alla möjligheter till fattigdomsbekämpning och välfärdsuppbyggnad samtidigt som den rika världens handelspolitik slog ut bönder och arbetare från världsmarknaden med tullmurar och jordbrukssubventioner.

World Economic Forum, och många andra konferenser, möten och nätverk är naturliga och självklara mötesplatser för dem som redan har politiskt och ekonomisk makt. Resultatet av hans fråga blev därför ett forum i Porto Alegre i Brasilien för och av vanliga folkrörelser. Syftet var att stärka kampen för en rättvis värld med hjälp av idé- och kunskapsutbyte.
World Social Forum, som det kom att kallas, hölls sedan i Indien, i Kenya och i Brasilien igen. Som mest samlades 150 000 människor för att diskutera alltifrån fattigdomsbekämpning och urbefolkningssfrågor till jämställdhet och utveckling utifrån människors och inte marknadens behov. Parollen var "En annan värld är möjlig".

Nyligen tog 14 SSUare från Norrbotten tåget ner till Malmö för att delta på Europas motsvarighet till detta. Mindre än ett år före valet till europaparlamentet kändes parollen "Ett annat Europa är möjligt" väldigt relevant.
Efter några dagars intensivt samtalande, med tiotusen deltagare och sexhundra seminarier som bensin, föddes idéer, konstruktiva kampanjer, nätverk och handlingskraft. Veckan avslutades med en manifestation där alla dessa människor tågade genom Malmö. Där fanns hela Europa; tyska facket bredvid de italienska miljöaktivisterna och den bolivianska urbefolkningen bland den polska kvinnorörelsen.

Mitt i denna globala mötesplats för vanliga människor fanns den svenska arbetarrörelsen. Det kändes pampigt att vara en av alla de SSU:are som ställde upp under parollen "Ett annat Europa är möjligt".
Jag hoppas att vi kommer tänka tillbaka på det när vi är ute på gator och torg i valrörelsen 2009 och försöker övertyga Norrbottens väljare att rösta rött till Europaparlamentet.