Låt inte borgarna bestämma i Europa!
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
1. Gör det någon skillnad om jag röstar?
2. Jag röstade nej till EU.
3. Jag kan för lite.
Frågan först: Gör det skillnad? Ja, samma skillnad som att några hundra röster kan avgöra om det blir borgerligt eller socialdemokratiskt styre i hemkommunen eller i Sverige. I riksdagen vinner regeringen Reinfeldt nästan varje omröstning med sju rösters övervikt. Med den lilla marginalen kan den sälja ut apoteken, införa pensionärsskatt, ta bort förmögenhetsskatten, sänka a-kassan och sjukförsäkringen.
Europaparlamentet fungerar visserligen lite annorlunda, kompromissar sig fram i större utsträckning, Men det är stor skillnad på röda kompromisser och blå. Den som är störst bestämmer mest. Och idag är det högerpartierna som är absolut störst också i EU.
Kan man delta i det här valet fastän man röstade nej? Självklart. Vi var 46 procent som röstade nej till svenskt EU-medlemskap för femton år sedan. Det betyder inte att vi avsagt oss vare sig rätten att rösta eller kandidera i detta allmänna val. Ska bara borgerliga entusiaster bestämma över Europas (och betydande delar av Sveriges) utveckling, ja, då går det illa.
Valet handlar alltså inte om att man ska avge en kärleksförklaring till EU utan om man ska skicka socialdemokrater, moderater eller andra att företräda ens värderingar och intressen i Europaparlamentet. Det handlar heller inte om en kunskapstävling om vem som vet mest om EU. Även om debatter och utfrågningar om just EU ibland kan låta som läxförhör.
Men hur ofta hör vi någon säga att man tycker att riksdagsval är så krångliga och man avstår från att delta i dem?
Nej, mycket sällan. För val handlar ju om vilket parti man känner sig hemma i och vilka man tror kan fatta beslut som är bra för en själv och för samhället i stort.
Dessutom är val på riktigt. Till skillnad från opinionsmätningar.