22 november fastställer socialdemokratiska partistyrelsen sin lista med kandidater inför nästa års val till Europaparlamentet.
Mycket talar för att Jens Nilsson, Östersund, kommer att bli den person som ger röst åt norra Sverige i Bryssel och Strasbourg även under kommande mandatperiod.
Nilsson har uppbackning från samtliga S-distrikt i norr.
Han har redan satt en del spår i verkligheten som Europaparlamentariker. Han gav röst åt skogslänens intressen när EU formade långtidsbudgeten för perioden 2014-2020.
Det blev resultat. EU:s strukturfonder kommer även i fortsättningen att bidra med pengar till glesbygden i norr.
I likhet med många andra är dock Jens Nilsson kritisk mot den svenska myndighetshysterin runt EU-pengarna. Han beskriver Sveriges system som ”Europas värsta byråkrati”.
”Vi har fem olika statliga myndigheter som hanterar EU-fonderna i Sverige. Åk till Wales och titta på hur man löst frågan. Där är byråkratin minimal. Wales har förenklat och ökat genomskinligheten”, konstaterar han.
Nilsson understryker att det inte är EU som är problemet i det här sammanhanget.
”Det är vi själva som skapat byråkratin i Sverige och det gör mig frustrerad. Det räcker inte med att vi gör ett bra jobb i Bryssel. Besluten ska även implementeras på hemmaplan”, konstaterar han.
Frustrationen är begriplig. Pengarna fastnar hos Tillväxtverket, Jordbruksverket och andra statliga myndigheter i stället för att göra nytta i Jämtland eller Norrbotten.
Sedan får EU skulden för att det är svårt att komma åt pengarna, när det i själva verket är Sverige självt som skapat problemen och allt krångel!
Norrbotten och Västerbotten beräknas få del av cirka 2,3 miljarder kronor under de kommande sju åren. Det är pengar som kan göra nytta i regionala utvecklingsprojekt.
Men då gäller det att även den nationella nivån, det vill säga den svenska regeringen, är med i matchen och lättar på byråkratin runt EU-pengarna.