Satsa på HVB-hem i kommunal regi

Kommuner borde starta HVB-hem i egen regi för att ha full koll på hur verksamheterna bedrivs, men också vad pengarna egentligen går till. Det är barnen som drabbas när vuxna vill tjäna pengar på privata HVB-hem, skriver NSD:s ledarkrönikör Sara Benabdellah.

Det finns vittnesmål om att unga på HVB-hem har blivit utsatt för våldtäkt, hot och slag. (genrebild)

Det finns vittnesmål om att unga på HVB-hem har blivit utsatt för våldtäkt, hot och slag. (genrebild)

Foto: Brun, Thomas

Krönika2025-03-13 00:01
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Hem för vård eller boende kallas för HVB-hem. När barn inte får sina behov tillgodosedda hemma, har en missbruksproblematik eller normbrytande beteende, så kan de bli omhändertagna och placerade på HVB-hem. 

Personal finns på plats dygnet runt. Syftet är att barnet ska få behandling.

Problemet är att många startar upp HVB-hem för att tjäna pengar, inte för barnens bästa. Akutplaceringar kan kosta upp mot 10 000 kronor per dygn.

Regeringen har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner där tio miljoner kronor satsas för att kommunerna ska få stöd att hitta vårdplatser som svarar mot barns och ungas behov. 

Kommunerna ska ges stöd i arbetet att tillgängliggöra fler vårdplatser och att starta nya HVB-verksamheter, samt samverka mellan kommunerna.

De ska också föra dialog med placeringssamordnare med de som bedriver vård och omsorg i privat regi.

Regeringen har i och med det gett IVO i uppdrag att skärpa tillsynen av HVB-hem. Anslaget för 2025 är 28 miljoner kronor och rikstäckande ägar- och ledningsprövning ska göras.

Enligt IVO placeras cirka 6 000 barn varje år på hem för vård eller boende.

Rapporter har visat att olämpliga, rent kriminella, personer bedriver HVB-hem i Sverige. 18 HVB-hem har bedömts ha så pass allvarliga brister att de tvingats stänga under 2024. 

Ytterligare 120 av totalt cirka 200 verksamheter har IVO bedömt ha brister av den grad att de behöver rapportera tillbaka vilka åtgärder de vidtagit för att komma tillrätta med problemen. 

Tillsynerna visar allvarliga incidenter som kränkningar och mobbning, slagsmål, hot- och våldssituationer, både mellan boende och mellan personal och boende. 

Det har också förekommit suicidförsök, narkotikamissbruk och öppen drogförsäljning. 

Flera hem gör inte bakgrundskontroller inför anställning av personal, vilket är ett lagkrav.

Det finns vittnesmål om att unga har blivit hotade med kniv och att personal har utsatt unga för våldtäkt, hot och slag.

Miljontals kronor från kommuner och staten har betalats ut till aktörer som bedriver hemmen av helt andra anledningar än att hjälpa unga. 

En granskning av Sveriges Radio visar att HVB-hem som har varit föremål för över hundra larm och fått allvarlig kritik fortsätter att ta emot unga.

Det är bra att regeringen satsar pengar på att utreda HVB-hemmen för en mer individanpassad vård. De unga som hamnar på HVB-hem behöver stöd för att kunna skapa sig en normal vardag bortanför deras problematik. 

Men det är viktigt att se över problematiken som gör att kriminella kan bedriva verksamhet för skattepengar. 

Barn och unga som hamnar på HVB-hem eller dylikt ska bli bättre, inte sämre i sitt missbruk eller sin problematik.

Flera kommuner överväger att starta HVB-hem i egen regi för att ha full koll på hur verksamheterna bedrivs, men också vad pengarna egentligen går till. 

Ett bra exempel är Dalarna där tolv kommuner nu har gått ihop för att starta ett eget HVB-hem i samverkan med tio platser i egen regi. De är inte nöjda med vad de privata aktörerna har levererat. 

Fler kommuner borde följa efter.