Torsdag 25 mars 1999 promenerade jag den korta sträckan mellan mitt dåvarande hem på Skihagestigen i Piteå och Folkets hus i Munksund.
Gamle näringsministern Björn Rosengren (S) hade begärt att få träffa Socialdemokraterna i Piteå.
Låt mig ta er med i tidsmaskinen tillbaka till detta partimöte, ett av de märkligaste jag upplevt.
Björn Rosengren hade skyndat sig från Stockholm för att hinna till Munksund denna kväll.
Han anländer strax efter klockan sju och kliver nästan direkt upp i talarstolen. Ungefär 100 S-märkta gräsrötter dricker kaffe och lyssnar.
Rosengren gör ingen hemlighet att han vill vinna pitebornas stöd för att bli ordförande i det socialdemokratiska partidistriktet.
Han demonstrerar direkt vad han kan uträtta för Norrbotten. Med sig i bagaget har han 17 miljoner kronor i statliga pengar.
Under torsdagen har regeringen behandlat en satsning i Piteå som ett extrainsatt (!) ärende.
Gallupgruppen får 17 miljoner kr för att nyanställa 40 personer vid callcenterföretaget Softcom, som har lokaler i Furunäsets företagsby, bara trehundra meter från Folkets hus, där Rosengren talar.
Till saken hör dessutom att statliga Nutek och dåvarande generaldirektören Per-Ola Eriksson har avstyrkt satsningen på Softcom i Piteå.
Men det bekymrar inte Rosengren, som gärna vill kunna vifta med ett fint regionalpolitiskt köttstycke från talarstolen i Munksund.
”Det här är inte alls regisserat”, säger S-kommunalrådet Peter Roslund som också är på plats i Munksund denna vårvinterkväll.
Tillåt mig tvivla. Denna torsdag i mars 1999 är det bara några veckor kvar till S-distriktets årliga kongress.
Björn Rosengren kandiderar till ordförandeposten efter avgående Anders Sundström. Men näringsministern är inte ensam på banan.
SSU:aren Niklas Nordström har stark uppbackning från många gräsrötter i distriktet. Utgången är oviss och varje enskild röst har betydelse.
I Pite älvdal är dessutom stödet för Niklas Nordström mycket starkt.
Således är Rosengren och hans supporterklubb angelägen om att charma piteborna och vinna enskilda kongressombud för sin sak.
Applåderna på mötet i Munksund antyder att han lyckas ganska bra.
18 april 1999 – 24 dagar efter det bisarra mötet i Munksund, där en minister alltså använder statskassan för att vinna en intern partistrid – röstade S-distriktskongressen i Boden om ordförandeskapet i S-distriktet.
Det blev jämnt. Näringsministern med den regionalpolitiska bidragspåsen fick 137 röster. Niklas Nordström (med en blygsammare kampanjkassa) fick 109 röster.
Kanske blev mötet i Munksund tungan på vågen för Rosengren. Jag vet inte. Men det är inte uteslutet att det påverkade ett antal Piteå-ombud.
Björn Rosengren blev under alla förhållanden en kortvarig ordförande i S-distriktet. Han lessnade ganska fort på uppdraget och avgick i början av 2003.
Som en ödets nyck avvecklade Softcom all sin verksamhet på Furunäset samma vår. Både Rosengren och jobben vid Softcom blev dagssländor.
S-distriktet och Norrbotten har hankat sig fram sedan dess. Först Kristina Zakrisson och senare Karin Åström har gjort ett bra jobb i S-distriktsledningen.
Men nu – snart femton år efter mötet i Munksund – erbjuds en ny möjlighet att ta tillvara Nordströms politiska talanger.
Vid årsskiftet återvänder Niklas Nordström för att bli kommunalråd i Luleå. Det blir ett lyft för S och politiken i Luleå. Men det vore synd att låta hans engagemang stanna innanför kommungränsen.
Under åren i Stockholm har Nordström byggt upp nätverk, kunskaper och en politisk energi som skulle kunna bli en vitamininjektion för socialdemokratin i hela Norrbotten.
Han borde vara aktuell som ordförande i det socialdemokratiska partidistriktet redan vid distriktskongressen 5-6 april nästa år. Då kan hela S-distriktet dra nytta av honom under det viktiga valåret 2014.
Missa inte chansen, högt värderade socialdemokratiska grundorganisationer när ni inleder nomineringsarbetet inför vårens distriktskongress!
2014 erbjuds en historisk chans att rätta till det som blev fel 1999.