Under de senaste 30 åren har jag många gånger rest ut i världen som journalist. Till Bosnien under kriget på 90-talet, till Myanmar, Zimbabwe, Elfenbenskusten och till Belarus.
Vid ytterst få tillfällen har jag anmält till myndigheterna att jag varit där som journalist. Det hade nämligen gjort det omöjligt att arbeta. I Iran, där jag skaffade mig en pressackreditering, var jag tvungen att hyra en chaufför och en tolk i samband med att jag fick min ackreditering. Båda berättade senare för mig att de var tvungna att rapportera in allt jag gjorde till säkerhetspolisen.
Har jag varit rädd för att bli gripen? Ja, självklart. Men det enda straff jag egentligen varit rädd för att få var utvisning. Hade de kommit på mig hade jag blivit hemskickad.
Det som nu händer den svenske journalisten Joakim Medin visar att de gamla spelreglerna inte gäller längre.
För det första att han överhuvudtaget blivit arresterad och åtalad. Turkiet har lång vana av att fängsla journalister, men inte utländska. Det är något nytt.
För det andra själva åtalspunkten. Medins påstådda brott är att han förolämpat Turkiets president Erdogan och att han skulle vara länkad till terrorism.
Den första punkten visar att Erdogan är extremt ömfotad. Den andra är direkt falsk. Medin är journalist, inget annat. Men det intressanta är att han åtalas för texter han skrivit i Sverige, inte Turkiet. Och det finns flera liknande exempel även från andra länders attacker mot pressfriheten.
Detta betyder konkret att den som skriver saker i svenska tidningar måste överväga vart denne kan resa i framtiden. På det viset osäkrar Turkiet läget för journalistiken överallt.
Det kan vara bra att tänka på den här dagen, tredje maj, som officiellt utnämnts till pressfrihetens dag.
Enligt organisationen Reportrar utan gränser sitter det i skrivande stund 526 journalister i fängelse över hela världen. Tolv i Turkiet.
President Erdogan är inte planetens värsta makthavare på det här området. I länder som Myanmar, Saudiarabien eller Iran är förtrycket värre. Men för att vara ett land som de facto haft en relativt fri press under många år är de senaste årens utveckling i Turkiet förstås alarmerande.
Det finns egentligen bara en sak att säga: Joakim Medin måste friges. Det gäller förstås även de andra journalister som sitter i fängelse i Turkiet.