Turkiets fängslande av den svenske journalisten Joakim Medin följer ett mönster från tidigare liknande fall.
Medin reste till Turkiet för att skriva om protesterna mot president Erdoğan. Det var inte första gången han arbetade i Turkiet.
Medin har skrivit en bok om kurdernas kamp mot IS och länge bevakat utvecklingen i regionen.
Turkiet har i många år varit på väg att bli en totalitär diktatur, och nu tycks president Erdoğan vara redo att ta det sista steget. Att Ekrem İmamoğlu, den främste utmanaren till presidentposten, kunde gripas var ett tecken på det.
Arresteringen av Joakim Medin, en svensk journalist, var ytterligare ett. Journalisterna i Turkiet har sedan länge fått skaka galler om de inte behagat presidenten. Men att ge sig på andra länders utsända är något helt annat.
Anklagelsen mot Medin handlar om att han inte skulle vara journalist. Att han egentligen är lierad med ”terroristgrupper”.
Det är här mönstret börjar synas. Exakt samma sak hävdade regimen i Etiopien när de grep de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Shibbye för några år sedan. Exakt samma sak sägs från Eritreas sida om Dawit Isaac. De är inte journalister. De är samhällsomstörtare.
Men den sortens epitet är subjektiva.
För en Erdoğan, en Putin eller en Afewerki (Eritreas diktator) räcker det att någon är kritisk mot regimen för att klassas som terrorist eller ett hot mot statens säkerhet.
Och det räcker att någon vill granska maktutövningen för att det ska gå att anklaga denne för ”förtal”.
Det är precis den sortens ”gummiparagrafer” vi måste vara vaksamma mot. Och tyvärr smyger det sig in även i Sverige. Som när Tidöregeringen slår fast att organisationer som ska få statligt stöd inte får ha ”samröre med extremism”.
Låter rimligt. Men vad är egentligen extremism? Och vad betyder det att han ”samröre”. Eller ta frågan om att utvisa människor för bristande vandel. Regeringen vill kunna utvisa människor för yttranden de fällt.
Ja, ni läste rätt. Enligt regeringen kan det vara bristande vandel att tycka fel saker.
Alla förstår att sådana här formuleringar öppnar för väldigt vida tolkningar, där den som vill skruva åt demokratin även i Sverige kan göra det.
Men nu gäller det Turkiet. Joakim Medin var där som journalist, inget annat.
Han måste släppas fri.