Det känns som att vi under flera års tid har pratat om att vi just nu står i ett vägval vad gäller klimatet. Och under hur många års tid har vi inte kallat allmänna val för ”ödesval”?
Det är precis vad vi står inför om vi ska på något vis försöka klara någon form av miljömål som inte innebär att vi använder upp den planet vi innebor och brukar till sista droppen.
Vi har inte gjort tillräckligt ännu, och i den takt som vi lever i så verkar utsikterna inte så bra till att stanna upp förloppet utan snarare eskalerar detta beteende hos människan till att förbruka istället för bruka jorden.
Det behövs riktiga satsningar för klimatet och tyvärr är det inte där den sittande regeringen lägger krutet. Istället så satsar man miljarder på att personer med hög inkomst får det än bekvämare att spendera mer. Sverige har halkat ner så många steg vad gäller miljömålen att det är tragiskt.
När ska vi på riktigt inse allvaret och ta ett globalt ansvar för den samhällsomvandling som behövs?
Jag själv försöker hålla mig uppdaterad och läser källkritiskt, jag samåker om jag ska längre sträckor, jag flyger ganska sällan, jag sorterar mitt avfall, byter till LED-lampor, kastar väldigt lite mat och en hel del andra små saker som vi i hushåll blir tipsade om att tänka på.
Hur långt räcker då dessa åtgärder kan en tänka när vi ser nyheter om hur miljardärer flyger helikopter och privatflyg till vardags närhelst man önskar? Ska man då inte få unna sig lite lyx om man är rik kan en annan då tycka? Ja, alltså vad är då lyx? Att kunna spola upp ett glas rent dricksvatten direkt ur kranen hemma, att gå på affären och kunna välja mat som gör oss glada och mätta eller kanske rent av kunna odla grödor i sin egen brukbara jord. Att veta att barnen i mitt kvarter kommer få växa upp och kan leva ett tryggt liv.
På internationell nivå finns det redan idag miljontals klimatflyktingar, områden drabbade av extrem torka, skördar som förstörs och människor som dör i hunger och brist på rent vatten.
Under flera år så har vi sett hur en stor del skrattar bort manifesterande för klimatet, som till exempel Fridays for Future och Greta Thunbergs kamp för vår planet. För oss. De försöker ropa högt och outtröttligt. Vem är det som lyssnar?
Vi har alla ett ansvar att lära oss vad som är ett hållbart levnadssätt och lyssna till vad forskningen säger och agera med källkritik för ögonen och lite sunt förnuft.
Redan 2018 så skrev FN:s klimatpanel IPCC att vi har 20 år på oss att vända detta genom att till år 2040 begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och skillnaden är stor. Deras rapport visar att om vi stannar vid 1,5 graders global uppvärmning så är det ungefär 9% av världens befolkning som kommer utsättas för extrema värmeböljor en gång per 20 år. Men om uppvärmningen stiger till 2 grader så är det 28,2% (2 miljarder människor) som kommer drabbas i samma utsträckning. En annan jämförelse är att vid 1,5 graders uppvärmning till 2030 kommer 70% av världens korallrev vara i risk för utrotning, men vid 2 graders uppvärmning kommer nästan alla vara helt utdöda.
Vi har möjligheten att ställa om, men då krävs det att göra gemensamma insatser. Då kan vi inte ha en president i väst som vill tvinga fram mer kolgruvor eller att 1% av jorden befolkning lever så oerhört långt över rimligt planetavtryck för att undvika falla över tippunkten - the Point of no return.
Tro mig, jag har absolut ingenting emot att människor unnar sig det lilla extra och förgyller sin vardag med sin hårt förvärvade inkomst. Jag tycker däremot det är hemskt när man inte visar den minsta respekt eller verklighetsförankring i sitt agerande som beslutsfattare, storföretagare eller privatmiljardär. För det går att leva gott eller utveckla sina företag och ta bra beslut utan att lämna stora kratrar efter sig.
Det är dags att snabba på takten nu. Vi behöver öka den gröna omställningen som samhällsomvandling, inte bara prata om den som en tillväxtfaktor. Norrbotten ligger i framkant och nu är det dags att utvidga innebörden ytterligare för att bevara kultur, natur och klimat och för fler att haka på om vi ska kunna utveckla istället för avveckla för att klara vår framtida överlevnad.