Krisen slår ojämnt

Krönika2009-06-03 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Den ekonomiska krisen har fram till idag slagit ojämnt. Industrin har drabbats hårdast och därmed också de regioner i Sverige som är mest beroende av industrin.
Sverige har en stor och framgångsrik industriell sektor. Det har varit en tillgång, men blir just nu snarare en belastning. Nedgången slår extra snabbt mot Sverige. Denna kris är till skillnad från 90-talets inte en kostnadskris. Den svenska produktionen var och är konkurrenskraftig. Problemet är nedgången i den internationella efterfrågan.
I delar av industrin borde nedgången kunna vändas till en snabb uppgång om hjulen i världsekonomin börjar snurra igen. Det finns dock några problem som man bör vara vaksam på.

För det första börjar många stora ekonomier låta allt mer protektionistiska när deras egen industri är i fara. Sverige är ett frihandelsvänligt land. Under förra sekelskiftet förenade sig arbetarrörelse och industrialister mot godsägare om att frihandel var bättre än höga tullmurar.
Allt fler länder har sedan dess anslutit sig till denna uppfattning. Men en djup ekonomisk kris kan ändra på detta. Det är något som Sverige, med sin exportberoende industri, har mycket att förlora på.

Det andra problemet är att det finns en internationell överproduktion på bilar. I Europa finns fyra fordonskluster - Tyskland, Frankrike, Italien och Sverige. Krisen kommer leda till en omfattande omstrukturering.
Frågan är om Sverige överlever som ett eget fordonskluster och vad som kan göras för att minimera skadan. Andra regeringar visar betydligt större intresse i denna fråga jämfört med den svenska.

Slutligen finns en risk att det som i vanliga fall är en styrka för den svenska arbetsmarknadsmodellen riskerar att bli en svaghet. I Sverige är det lätt att säga upp övertalig personal. Om man jämför svenska industrier med dem i resten av Europa har betydligt större uppsägningar ägt rum här.
Att bejaka strukturomvandlingen har varit viktigt. Under varvs- och tekokrisen sökte sig uppsagda till nya jobb. Medan till exempel arbetslösa gruvarbetare i Storbritannien förblev arbetslösa gruvarbetare.

I dag kan dock den snabba strukturomvandlingen bli ett problem. Med en dålig a-kassa och brister i arbetsmarknadspolitiken måste man snabbt söka jobb i andra sektorer, fastän det hade varit bättre om man i väntan på en ljusare situation kunde vidareutbilda sig inom yrket.
Det finns en stor risk att det blir återigen blir brist på kvalificerade industriarbetare när situationen vänder.