Krisinsikten är fortfarande inte på plats

Instagram är en app många använder för att dela semesterbilder – men den är inte lämplig som verktyg för en statsminister mitt i en kris.

SOMRIG. Som verktyg för att kommentera den senaste veckans händelser valde statsministern bildappen Instagram.

SOMRIG. Som verktyg för att kommentera den senaste veckans händelser valde statsministern bildappen Instagram.

Foto: Anders Wiklund/TT

Krönika2023-08-02 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I nutidens uppdrivna medietempo är det ibland lätt hänt att man förlorar perspektiven, och mister proportionerna för det som håller på att ske; vad är egentligen en kris, och vad är egentligen bara en serie händelser som kommer tätt på varandra i följd?
Det har i grund och botten att göra med möjligheterna till kommunikation, och att de under de senaste åren har ökat exponentiellt. 
För bara ett par år sedan intog vi våra nyheter från olika kanaler ett par gånger om dagen – nu är de tillgängliga i varje ögonblick; i stället för regelbundna sammanfattningar lever vi i en sorts flöde av händelser, som hela tiden påverkar varandra.
Så ser det ut för oss som fungerar som mottagare av nyheter – men också för dem som brukar agera som avsändare har förutsättningarna förändrats; en politiker eller en minister behöver inte längre att Aktuellt eller Ekot ska vara intresserade av vad de har att säga, för att göra sig hörda.
Det gäller också sådana som traditionellt har varit marginaliserade i samhället – och här tänker jag i första hand på extremister som dem som ligger bakom den senaste tidens koranbränningar. 
Det har i alla år stått alla möjliga sorters människor utanför Riksdagshuset och försökt hålla tal eller dela ut flygblad med mer eller mindre sammanhängande budskap och konspirationsteorier. 
Nu är det möjligt för samma människor att på kort tid nå en global publik, om de bara är radikala nog. 
Trots det går det inte att komma ifrån att våra politiska företrädare och makthavare även i det nya medielandskapet har en privilegierad position, om de bara är förmögna att utnyttja den.
När en statsminister talar, lyssnar man – och det är också därför Ulf Kristersson (M) under den senaste veckan har fått intensiv kritik från såväl politiker som experter och medieföreträdare för sin frånvaro under den pågående säkerhetspolitiska krisen.
Han har helt enkelt inte synts till, utan valt att sköta större delen av sin kommunikation genom underordnade ministrar och genom sitt eget instagramkonto.
Instagram är en app som för de allra flesta är till för att dela bilder på semestrar och måltider – men det är knappast det rätta mediet att använda för en statsminister som akut behöver hjälpa till för att gjuta olja på vågorna, lugna en orolig befolkning och bemöta ilska i utlandet. 
Därför var det förstås ett gott tecken att statsministern under gårdagen äntligen återvände till sitt ämbetes förpliktelser, och tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M) höll en presskonferens om regeringens arbete.
Det som däremot var olyckligt, var att de helt enkelt inte hade särskilt mycket att komma med – några åtgärder för att stärka den inrikes säkerheten, och samma fromma förhoppningar om att situationen ska lugna ner sig som vi redan har hört många gånger om. 
Om sitt eget regeringsunderlags agerande hade han ingenting specifikt att säga utom att: ”Jag naturligtvis inte lägger mig i vilka utskottsordförande riksdagen har.”
Det är förstås en smula komiskt med tanke på att just ordförandeplatserna i utskotten var bland det första den här regeringen förhandlade bort – SD fick dubbelt så många som Moderaterna, och då hette det från samme Kristersson att det var ett ”naturligt krav” från deras sida.
”Naturligt” och ”naturligtvis” ändras fort för denna regering – men det som borde vara uppenbart för alla är att Sverige behöver en statsminister som förstår vad det är att leda landet i en kris, och som är förmögen att ta bladet från munnen och faktiskt säga som det är.