En av de stora prövningarna för reformprocessen i Burma blir hanteringen av den långvariga konflikten i delstaten Kachin.
Under flera decennier har KIO (Kachin Indepedence Organization) slagits för självständighet mot den burmesiska centralregeringen.
Så länge Burma var ett stängt land hade omvärlden begränsad inblick i stridigheterna i Kachin. Men nu, när Burma öppnar sig för omvärlden, blir Kachin internationell storpolitik.
USA och EU, som tog bort sanktionerna mot Burma 2012, kan inte acceptera fortsatta militära övergrepp mot civilbefolkningen och ser helst att konflikten får en snabb diplomatisk lösning.
Kina, som gränsar till Kachin och har starka intressen i regionen, önskar dock ingen ”internationalisering” av konflikten och betraktar USA:s engagemang som ett intrång i den kinesiska intressesfären. Till exempel anses vattenkraften i Kachin som viktig för att släcka den växande energitörsten i sydvästra Kina.
KIO, å andra sidan, vill gärna ha med både Kina, Storbritannien, USA och Förenta Nationerna i diskussionen om Kachins framtid. KIO vill att Kachin ska vara en angelägenhet för världssamfundet.
Till detta ska läggas den burmesiska centralregeringens starka intresse av att behålla makten över energitillgångar, mineraler och andra råvaror i Kachin.
Det finns med andra ord många motstridiga och hårt cementerade intressen i Kachinfrågan. Men militär upptrappning får inte bli svaret på de svåra frågorna.
Människorättsorganisationer vittnar om ett stort lidande för civilbefolkningen, om militära övergrepp och om hur regimens soldater använder våldtäkter som ett vapen i Kachin.
Det är svårt att se ett slut på eländet. Fredssamtalen mellan regeringen och de etniska grupperna går trögt.
”Samtalen är inte lyckade”, säger Khon Ja, som är aktiv i Kachin Peace Network och som jag träffar i Yangon.
Enligt Kohn Ja är den enda hållbara lösningen på konflikterna i landet att göra Burma till en federal stat med stort självbestämmande för Kachin och övriga delstater.
”Det är enda sättet att lösa Burmas problem”, säger hon.
Khon Ja hoppas att oppositionsledaren Aung San Suu Kyi ska vinna valet 2015. Men hon är kritisk mot att Aung San Suu Kyi inte talar om de etniska konflikterna.
”Hon har inte kritiserat övergreppen i Kachin eller försvarat rohingya (en utsatt muslisk minoritetsgrupp i Burma, red:s anmärkning)”, säger Khon Ja.
Oavsett om det blir Aung San Suu Kyi eller någon annan som vinner valet 2015 kommer Kachin-frågan och behandlingen av rohingya-folket att vara nyckelfrågor för den fortsatta reformprocessen i Burma.
Det blir svårare att locka till sig utländska investeringar och turister om stora delar av landet präglas av etniska konflikter och stor social oro.
Situationen är ännu inte stabil. Under hösten 2013 förekom flera bombdåd i landet. Bland annat smällde det en bomb på lyxhotellet Traders i Yangon i oktober. En amerikansk turist skadades lindrigt.
Det jäser under ytan i det fattiga landet. Alla känner sig inte delaktiga i reformarbetet.