Jag har inte varit någon storkonsument av Sommar i P1 i år (en bebis i min närhet har begränsat lyssningstiden), men några prat har jag hört och det är särskilt ett av dem som fastnat: författaren och debattören Göran Greiders.
Han har kallat sig socialist sedan unga år men det är inte förrän han svävat mellan liv och död i sjukhussängen som han praktiskt fått erfara hur beroende av varandra vi människor är.
Kanske är jag extra mottaglig för Greiders beskrivning av insikterna han fått av att inte kunna hålla i ett glas vatten själv eller av att hissas i en lyftanordning, eftersom jag under sommaren besökt en kär äldre familjemedlem på sjukhus.
Den mänskliga sårbarheten är en del av existensen som vi alla delar och vi vet aldrig när vi kommer att vara utlämnade till samhällets förmåga till omhändertagande.
Greider har dock den rätt unika utgångspunkten att både vara en av Sveriges mest inflytelserika opinionsbildare och att nyligen ha legat i respirator.
Hans berättelse är inte den om brister i vården, tvärtom.
Jag kan inte låta bli att tänka på dem som inte har samma tur, och som till skillnad från Greider helt saknar plattformar och röst: de äldsta och svagaste.
För många äldre som inte klarar sig utan hjälp är hemtjänst det första alternativet, inte sällan för att det egna hemmet är en så pass viktig del av värdigheten och identiteten.
För ett par år sedan genomfördes en omfattande granskning av hemtjänstföretag i stora delar av landet.
Kommunala tjänstemän gömda i buskar utanför brukares hem kunde i realtid följa hur falska vårdbesök registrerades (Kommunalarbetaren 8 september 2021). Granskningsfynden visade på utbrett fusk och att företag som slängts ut ur vissa kommuner kunnat fortsätta sin verksamhet i andra.
Inte verkar det stå bättre till på äldreboendena. Efter pandemin inleddes en granskning av särskilda boenden för äldre, i ett första led av sådana som drivs i kommunal regi.
Av de knappt 40 kommuner av 283 som hittills har kontrollerats av Inspektionen för vård och omsorg har samtliga fått kritik (Dagens Samhälle 1 februari).
Det handlar bland annat om bristande dokumentation, språkkunskaper och läkemedelshantering.
Uteblivna hemtjänstbesök och undermålig vård på äldreboenden är inget mindre än ett oförlåtligt svek mot människor som ska kunna lita på att de är i trygga händer.
Sveket är så allvarligt eftersom de som drabbas inte har något annat val än att sätta sin tilltro till dessa händer.