Ministern säljer allt hon kan – vi är förlorarna

Lernia hade kunnat få ett samhällsuppdrag i stället fick de en tysk ägare. Regeringen säljer hellre ut än säkerställer yrkesutbildningar inom bristyrken, skriver NSD:s ledarkrönikör Jenny Ahlman.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) förbereder för ytterligare försäljningar.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) förbereder för ytterligare försäljningar.

Foto: Jessica Gow/TT

Krönika2025-04-17 00:01
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

För drygt tjugo år sen gjorde jag ett test på en utbildningsmässa. Min profil enligt Gardners intelligensmodell blev lingvistisk, interpersonell, intrapersonell och visuell-spatial.

Det betyder fritt tolkat ungefär person med ordförråd som kan anpassa sig socialt och både kan dagdrömma och vara självkritisk som problemlösa och uppfatta verklighetens komplexitet, dimensioner och skönhet. Lägger ingen värdering i övrigt av denna teori.

Om jag nu inte minns fel var det i Lernias monter jag gjorde testet. 

Anledningen att jag kom att tänka på det är att regeringen nyligen sålde det statliga arbetsmarknadsbolaget till ett tyskt konglomerat. 

Sida vida sida i deras portfölj med bland annat fotvårdsmärket Scholl och ett bolag som tillverkar lustjakter finns nu alltså sedan 2025 även Lernia. 

För en väl upparbetad infrastruktur av arbetsmarknadsuppdrag i hela Sverige fick det tyska bolaget ge blott 120 miljoner. 

I stället för att styra Lernias uppdrag mot yrkesutbildningar inom bristyrken och regionalt anpassade arbetsmarknadsåtgärder för att pressa tillbaka arbetslöshet och motverka effekter av konkurser och recession så slumpar regeringen bort bolaget. 

Att sälja vår gemensamma egendom till Tyskland verkar vara det senaste i regeringsbranschen. 

Även statliga AB Svensk Bilprovning har nyligen sålts av ingen annan anledning än att Elisabeth Svantesson (M) gör allt för att minska svenska folkets ägande. 

Omprövar marknader som hon kanske själv skulle uttrycka det. 

Lernia är en av få hörnstenar som finns kvar från tiden när Sverige hade en aktiv politik för arbetsmarknaden. 

De har haft verksamhet i hela landet och uppdraget har varierat historiskt, men alltid utgjort ett viktigt inslag för att pressa ner arbetslösheten och ge människor sysselsättning. 

Egentligen handlar allt om ideologi, eller principer som finansministern säger. 

De statliga bolagen har också fått en ny och kortare ägarpolicy. 

Å ena sidan betonas kraftfullt konkurrenskraft och lönsamhet, å andra sidan får de minsann inte bidra till att snedvrida konkurrensen för privata bolag med liknande verksamheter. 

Något av ett moment 22 att balansera kan tyckas. 

Efter 2026 kommer det bli fler försäljningar av statliga bolag säger finansministern på en presskonferens, men just nu förbereder de bara. 

Presskonferensen var plågsamt sparsmakad på journalister med kritiska frågor. 

Besluten att sälja Lernia och Bilprovningen har regeringen grundat på bemyndiganden från Riksdagen som fattades under regeringen Reinfeldts tid. Detta kunde därför flyga relativt mycket under radarn.

Svenska folket ska helst inte äga gemensamma bolag enligt moderater. 

Statens närvaro ska parallellt dra sig tillbaka från landets kommuner och statsbidragen stå still. De som värnar sin vinst kommer inte stanna i olönsamma områden. 

Lernia hade kunnat få ett samhällsuppdrag i stället för en tysk ägare. Det spelar roll vem som styr vårt land.