Om vi ska tro opinionsinstitutet Novus anser väljarna att sjukvård, skola och utbildning är de viktigaste sakpolitiska frågorna. Enligt samma opinionsinstitut är Socialdemokraterna också det parti som anses ha bäst politik på dessa områden.
Det är inget dåligt utgångsläge inför valåret 2018.
Alla opinionsmätningar ska självfallet tas med en nypa salt. Men det är noterbart att Socialdemokraterna i mätning efter mätning har övertagit Liberalernas gamla roll som det ledande skolpartiet.
Både före och efter den borgerliga valsegern 2006 var skolpolitiken Jan Björklunds och Liberalernas stora profilfråga. Men när L fick testa sin politik i verkligheten under åtta långa år gick det inte så bra.
Partiet tappade förtroende – och bilden har inte förändrats efter tre år med S-ledd regering. Inget alliansparti är i närheten av Socialdemokraternas förtroendesiffra.
Väljarna tycks uppskatta att den rödgröna regeringen prioriterar investeringar i skolan före jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar.
Det lär bli en tuff match i skolpolitiken för Jan Björklund och alliansen även inför valet 2018. Socialdemokraterna tänker fortsätter sin skolpolitiska offensiv.
Det tydliggör Lena Hallengren, S-märkt ordförande i riksdagens utbildningsutskott, och Carina Sammeli (S), ordförande för barn- och utbildningsnämnden i Luleå, som jag lunchade med i onsdags.
”Vi har redan presenterat en lång rad förändringar”, berättar Hallengren, som själv är utbildad grundskollärare.
Under 2016 investerade den rödgröna regeringen 2,3 miljarder kr i fler anställda på lågstadiet och en halv miljard extra i fritdshemmen.
Inriktningen har varit att stora klasser ska bli mindre, att lärarna ska få mer tid för undervisning, att det ska bli mer personal på fritids och att kvaliteten ska öka.
Vidare har regeringen presenterat flera satsningar på tidigt stöd. Dit hör en läsa-skriva-räkna-garanti som ska se till att alla elever får det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen i de första årskurserna.
Regeringen investerar också 500 miljoner kr per år för att öka tillgången till specialpedagogiskt stöd och utveckla den specialpedagogiska kompetensen generellt bland lärare.
Lena Hallengren konstaterar att satsningarna medverkat till att det blir mer personal i skolan.
Mellan 2014 och 2016 blev det 13000 fler anställda i skolan. Under 2017 förväntas siffran stiga ytterligare.
”I Luleå har vi till exempel anställt sju fritidshemsutvecklare. Via lågstadiesatsningen har vi kunnat skapa 14-15 nya tjänster”, berättar Carina Sammeli.
Skolstrukturen har varit ett hett debattämne i Luleå. Men Carina Sammeli kan ändå vara nöjd med utvecklingen i sitt lokala fögderi. S-styrda Luleå rankas numera som landets sjunde bästa skolkommun av Lärarförbundet.
”Vi ligger bra till när det gäller resurser, behörighet och resultat. Men det finns så klart många utmaningar även för oss”, säger hon.
Både Sammeli och Hallengren pekar på ojämlikheten i skolan som den största utmaningen. De socioekonomiska skillnaderna är fortfarande mycket stora.
Barn som har föräldrar med hög utbildning och goda ekonomiska förhållandena klarar sig bättre. Alldeles för många barn lämnar grundskolan utan fullständiga betyg.
Därför är de två S-företrädarna, som själva har barn i skolåldern och lever nära skolans vardag, inte nöjda.
De konstaterar att det behövs mer för att förverkliga visionerna om en jämlik kunskapsskola.
”En del kommer i höstbudgeten”, berättar Hallengren. Bland annat har aviserats ett tillskott på 1,5 miljarder kronor extra för att stärka jämlikheten.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har framhållit att det är dags att rikta stödet mer till de skolor som behöver det allra mest.
Lena Hallengren konstaterar dock att det inte finns en enda reform som gör allting bra på en gång. Det handlar om långsiktigt och tålmodigt arbete.
”Landstinget i Kalmar har paroll som jag gillar: Varje dag lite bättre. Så måste också alla i och runt skolan resonera”, säger hon.
Det är en klok – och bra reformistisk – utgångspunkt.
Det går inte att lösa alla problem över en kafferast. Men det gäller att steg för steg, dag för dag, se till att göra en bra skola bättre.
Politiker, skolledare, lärare och all annan skolpersonal har dessutom alla sitt särskilda ansvar för att förverkliga målet om en jämlik kunskapsskola.
Hallengren, Sammeli och andra politiker kan ge resurser och verktyg. Men det viktigaste arbetet görs trots allt i de enskilda skolorna och klassrummen – av professionen.
”Allt börjar med en bra lärare”, som Lärarförbundet brukar säga.
Därför gäller det att fortsätta arbetet med att stärka läraryrkets attraktivitet. Det handlar om lönerna men också om andra arbetsvillkor och arbetsmiljöfrågor.
Det har skett mycket sedan maktsiftet 2014. Men det kommer att krävas fortsatt hårt arbete även framöver.