Bländas inte av OS

LEDARKRÖNIKA2008-07-28 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det är svårt att att finna ett enskilt dokument som betytt mer för mänsklighetens utveckling än FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Det är en deklaration, ingen konvention eller traktat, och alltså inte rättsligt bindande för staterna. Men den fungerar som ett universellt rättesnöre som i dag få ifrågasätter. I princip, vill säga. I praktiken är det si och så med efterlevnaden.

Även välartade länder som Sverige bryter ibland mot grundläggande principer i rättighetsförklaringen. FRA-lagen strider uppenbart mot paragraf 12 i Förklaringen: "Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden ifråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens".

Den amerikanska kongressen har i samma anda beslutat att IT-operatörer som röjer användarnas korrespondens för myndigheterna ska få åtalsimmunitet, det vill säga de ska inte straffas enligt de lagar om skydd för sådan korrespondens som kongressen själv beslutat. Kongressen slår knut på sig själv i sin iver att inte framstå som mjuk i "kriget mot terrorismen".

Respekten för de mänskliga rättigheterna har kraftigt försämrats efter den 11 september 2001. USA har varit det dåliga föredömet som dragit annars skötsamma länder med sig på ökad övervakning, godtyckliga frihetsberövanden och så vidare. Eleanor Roosevelt, hustru till president Franklin D. Roosevelt och sedan FN-delegat under president Harry Truman och huvudansvarig för arbetet med Förklaringen, skulle ha skämts om hon sett hur lättvindigt USA hanterar de principer landet gick i bräschen för för 60 år sedan.

Om några veckor drar OS i Peking i gång. Även om mycket blivit bättre i Kina på senare år, kränker den kinesiska regimen i stort sett alla rättigheter i Förklaringen. De kinesiska medborgarna åternjuter varken medborgerliga eller politiska rättigheter, yttrandefriheten är begränsad och godtyckliga arresteringar hör till vardagen. Minoriteternas rättigheter kränks systematiskt i Tibet och på andra håll. Kinesiska intressen kopplas allt oftare ihop med regimer som förtrycker sin befolkning, till exempel i Sudan, och i FN börjar Kina agera som skyddsmakt för urspårade ledare som till exempel Mugabe i Zimbabwe.

Perfekt genomförda OS-arrangemang och ekonomiska framsteg får inte blända oss. Glansfulla spel stärker regimen i Peking, förändrar den inte automatiskt. Tar vi inte chansen att påverka Kina idag, kan det bli mycket svårare i morgon när Kina vuxit sig ännu starkare, ekonomiskt och politiskt.