En fråga om civilisation

Kl 14.00 den 28 februari 1986 hade den fackliga tidskriften Statsanställd fått tid för en intervju hos Olof Palme. Det blev Palmes sista intervju. På kvällen samma dag blev han mördad på Sveavägen i Stockholm.

Samtalet mellan Palme och chefredaktören Ingvar Ygeman (pappa till dagens energiminister Anders Ygeman) kretsade främst kring den offentliga sektorn.

"Den offentliga sektorn är ett väsentligt uttryck för ett samhälles civilisationsgrad. Utbildning, post- och teleservice, omsorg om barnen, sjukvård på lika villkor för alla, det är ett mått på hur civiliserat ett samhälle är", sa Palme.

Palme påpekade att ett sådant samhälle emellertid förutsätter relativt höga skatter.

"Men det är som en amerikansk jurist sa när en ung man kom till honom och beklagade sig över skatterna", sa Palme och beskrev en tankeväckande episod.

”Tycker ni inte att skatterna är förfärliga, herr domare?”, undrade ynglingen.  

”Nej inte alls, med dem köper jag civilisation”, svarade domaren.

Det var legendariske socialministern Gustav Möller som först myntade begreppet det starka samhället. Sedan blev det en ideologisk ledstjärna för såväl Tage Erlander som hans politiska lärjungar Olof Palme och Ingvar Carlsson.

När Palme talade på Erlanders begravning sommaren 1985 beskrev han hur detta starka samhälle var av värde även för den enskilde. Palme vände sig mot Erlanders kista och sa:

”Du har ansett att samhället skall vara starkt så att människor skall slippa vara svaga. För dig var det starka samhället aldrig ett uttryck för myndighet eller ekonomisk övermakt som dirigerar människors liv. Alla ska ha rätt till fullgod vård vid sjukdom och när ålderdomens oundvikliga skröplighet kommer. Alla ska ha rätt till en god utbildning för att kunna bli goda samhällsmedborgare, utveckla sin personlighet, icke hejdas i sina bästa stämningars längtan. Alla ska ha rätt till trygghet i livets olika skiften – om man förlorar jobbet, drabbas av en olyckshändelse, får ekonomiska svårigheter. Det är inte en trygghet som förlamar och förkväver. Det är en frihet att slippa gnagande oro, att kunna se mot fram­tiden med öppen frimodighet, utan ängslan för det allra mest närliggande i vardagen."

Det är ord som funkar som ideologiskt riktmärke även 2020.

Det känns därför helt rätt att Socialdemokraterna använder parollen "Ett starkare samhälle" på årets förstamaj-märken.

Om inte annat så har ju coronakrisen blottat riskerna med långtgående privatiseringar, avregleringar och marknadsanpassning. 

När krisen slog till ropade alla på statliga insatser – även de  som vanligtvis brukar kräva skattesänkningar och sjunga lovsånger till den fria marknaden. Då insåg en växande skara hur viktigt det är med en stark offentlig sektor, att sjukvården fungerar, att det finns vettiga arbetsvillkor för personalen i hemtjänsten, att A-kassa och socialförsäkringar levererar trygghet, att Arbetsförmedlingen kan ge hjälp och stöd till den förlorar jobbet med mera.

Det visar kraften i socialdemokratins idéer och blandekonomiska synsätt.

Vissa saker och ting mår helt enkelt bäst av att skötas i samhällelig regi. Marknaden är bra på mycket men inte allt.

Det är kombinationen av ett konkurrenskraftigt näringsliv, väl fungerande offentliga verksamheter och en schysst fördelningspolitik som är framgångsreceptet.

Mot den bakgrunden känns det som att socialdemokratin kan fira årets första maj med visst självförtroende.

Coronakrisen gör dock att arbetarrörelsens första maj-manifestation kommer att bli annorlunda i år. Istället för demonstrationer och samlingar på gator och torg blir det ett digitalt första maj-möte.

Det kommer att sändas live med start kl 11.00  fredag 1 maj på LO:s och Socialdemokraternas Facebook-sidor samt via Socialdemokraternas Youtube-kanal. 

Väl mött! Erlanders och Palmes idéer håller än.