Vi har sett det förr. Otaliga gånger. Hur auktoritära ledare skapat eller underblåst kriser som sedan har använts för att skapa en yttre press som ger ledaren den totala makt som den önskar för att kunna hantera det påstådda nödläget.
Vi ser det pågå just nu i USA, hur president Donald Trump sätter in militär i Kalifornien mot människor som använder sin lagstadgade rätt att demonstrera mot de lagvidriga deportationer som hans regering försöker genomföra.
Om Trump lyckas med att kväva den amerikanska demokratin återstår att se men hittills har det parlamentariska motståndet, skyddet av grundlag och demokrati, varit svagt och splittrat.
Det sker ständigt nya kränkningar av lagar och yttrandefrihet. Senast veckan kunde vi läsa om att en senator, en folkvald, blev utkastad, slängd till marken och handfängslad när han försökte ställa frågor till ministern för inrikes säkerhet Kristi Noem. Han presenterade sig på pressträffen och började med att ställa sin fråga men brottades ned och släpades ut.
Agerandet har mött hård kritik men har inte fått några rättsliga konsekvenser. Vad sade Kristi Noem på pressträffen? Bland annat att hon var där för att "befria den här staden (Los Angeles) från socialisterna och det betungande ledarskap som den här guvernören (demokraten Gavin Newsom) och den här borgmästaren (demokraten Karen Bass) har lagt på det här landet".
Så talar alltså Trumps regering om andra folkvalda representanter i USA. Trump uteslöt inte möjligheten att gripa Newsom, en folkvald guvernör för att han företräder sin delstats väljare. Newsom svarade med att "det här är handlingar av en diktator, inte av en president".
Vi såg det också i Sydkorea. Där lyckades inte maktövertagandet men det var ytterst nära. President Yoon Suk-Yeol avsattes nyligen genom ett riksrättsförfarande men bara efter ett modigt och partiöverskridande motstånd och försvar av demokratin av det folkvalda parlamentet. Med 190 röster mot 0 upphävde de presidentens beslut.
Det Yoon Suk-Yeol försökte göra var en statskupp. Han hade beordrat polis och militär att ta kontroll över centrala regeringsbyggnader och medier. All politisk aktivitet förbjöds. Motiveringen från hans sida? Han ville ”säkra Sydkorea från de hot som Nordkoreas kommuniststyrkor utgör” och att ”den parlamentariska processen hålls som gisslan”. Han syftade i sitt tal på oppositionen.
Presidenten regerade i minoritet och var frustrerad över att inte kunna genomföra sin politik fullt ut. Verktyget var undantagstillstånd och krigslagar.
I förslaget som nu diskuteras i Sverige så vill man ändra grundlagen för att göra det möjligt för en regering, utan föregående riksdagsbeslut, kunna införa undantagstillstånd och mer makt vid riktigt stora kriser. Justitieministern lyfter fram exempel som en kärnkraftsolycka eller ett omfattande terrorattentat. Det låter ju rimligt.
Fast samtidigt öppnas möjligheten för en auktoritär regering att använda det som ett verktyg för att montera ned demokratin. En oro som bland annat framförs av Journalistförbundet. Förslaget ska debatteras och beslutas av riksdagen i höst. Eftersom det är en grundlagsändring måste ett andra beslut fattas av den riksdag som tillträder efter valet 2026.
Det här förväntar jag mig att oppositionen röstar emot. Diktaturen ska inte ges några bakdörrar.