När blir Luleå kongressvärd?
NSD:s Peter Swedenmark var med på den socialdemokratiska partikongressen 1969 när Olof Palme valdes till ordförande. I bakgrunden skymtar kongressparollen "Ökad jämlikhet". T h Aina och Tage Erlander.
Foto: John Kjellström/SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
I början av 1970-talet fick jag åka till det jugoslaviska kommunistpartiets kongress i Belgrad. Socialdemokraterna ville inte skicka någon officiell representant men en landsortsredaktör gick bra. Marskalk Tito satt framme på podiet och rökte cigarr.
Det som slog mig var att man måste passera metalldetektorer innan man fick gå in på läktaren, något som jag nämnde i min rapport. Jugoslaverna var rädda för extremister, främst Ustasja.
På den tiden var säkerhetstänkandet i Sverige mycket svagt. Vem som helst kunde promenera in på en partikongress. Terrorism förekom i andra länder. Vi skulle snart bli varse att det var nya tider, även i Sverige.
En tid i världen hade de socialdemokratiska chefredaktörerna passerkort till sammanträdeslokalen där ombuden fanns. Det ansågs viktigt att kunna gå in till de egna ombuden och föra samtal. Det systemet är sedan länge avskaffat.
På den senaste partikongress jag bevistade hade man gemensam samling för alla mediarepresentanter, vilket givetvis är riktigt.
Elva personer är huvudföredragande på S-kongressen. Det slående är den sydsvenska dominansen. Sven-Erik Österberg från Skinnskatteberg i Västmanlands län är den nordligaste på föredragarlistan. Stockholm är den vanligaste postadressen. Nu är det bara att hoppas att Norrland inte glöms bort i besluten.
År 1997 genomfördes en S-kongress i Sundsvall. Några novemberdagar år 2001 var det Västerås tur att vara värd. Att förlägga en del kongresser utanför huvudstaden är rimligt och en markering att hela landet är viktigt. Så frågan är när Luleå får den äran. En kongress i det starkaste S-fästet i landet, Norrbotten, är högst rimligt.
Sextimmarsdagen är långt borta - ja, nu syftar jag på kongressens arbete. Thomas Östros ska äntra talarstolen 00.00, i skarven mellan fredag och lördag, för att tala om en ansvarsfull ekonomisk politik.
En kongress är inget för kvällströtta. Sedan kan man ju undra om alla vet vad som beslutas klockan kvart i tre på natten, när man varit igång sedan nio på morgonen.
En pappersbruksarbetare från Ortviken utanför Sundsvall var stadig gäst på kongresserna. En gång hade han med sin drygt åttioåriga mamma. När hon blev trött vid niotiden följde han med till hotellet och återvände sedan till nattpasset.
Det finns eldsjälar.
Även i år är det många råd av olika slag med på kongressen, dock av förklarliga skäl inga statsråd. Kommuner och landsting ska skötas även när det är kongress.
En tid var det poppis att förlägga kommunala möten till pressektionen, där det fanns gratis fika. Man fick höra vad beredningsutskottet i X-landstinget tyckte om den nya simhallen i Y-köping. Ibland var det svårt att formulera inlägg i den miljön.
Den tekniska revolutionen och andra förändringar kan beskrivas genom iakttagelser på kongresser. En gång var det många dussin skrivmaskiner som knattrade i pressrummet. Texterna skickades med telefax till hemmaredaktionen. Många av redaktörerna rökte medan de författade.
Så kom datorerna smygande. På en nittiotalskongress var det en enda som skrev på maskin, en man från Falun, medan alla andra knappade på sina tysta datorer. Och rökarna var förvisade till trottoaren.
Jag hoppas att det blir givande dagar i Älvsjö. Nej, jag ska inte närvara utan litar på förnämlig mediarapportering.
Det är bara att hoppas att kongressen blir ett avstamp mot fyrtioprocentsnivån och mot en valseger 2010.