Ledare: Bland tragedier & flyttkartonger

Jag är på väg att flytta, närmare barnbarnen och närmare fjällen. Coops bruna flyttkartonger fyller huset. Varför sparar man så mycket? Ett travprogram från sextiotalet (hästarna springer väldigt mycket fortare numera). Julkort från åttiotalet. Gamla sneda skor och urtvättade t-skjortor. Kopior av deklarationen år 1992. När allt ska samlas ihop blir det mycket och det blir uppenbart att vi lever i ett överflöd. Hur många mobilladdare hittade jag? Tio kanske.
Nu finns en chans att rensa och jag ska ta den. Containern ska matas varje dag i några veckor. Men travprogrammet hänger nog med, kan vara kul att jämföra någon gång...

I en skog väster om Smolensk i Ryssland mördades 1939-40 drygt 4 000 polska officerare. Det var bara en del i en massiv attack mot den polska officerskåren. Totalt fick nära 22 000 sätta livet till i västra Ryssland. Hitler och Stalin hade ju ingått en pakt och anföll Polen på hösten 1939.
Från sovjetisk sida förnekades i det längsta massakern i Katyn. Men när arkiven öppnades i samband med unionens sammanbrott kom bekräftelser på vad många visste.
Stalin litade inte på de polska officerarna och släppte därför fram bödlarna. Katyn står som symbol för ett av andra världskrigets illgärningar.
Den polske presidenten Lech Kaczynski var på väg till en minnesceremoni i Katyn; det var 70-årsdagen som skulle högtidlighållas. Men regeringsplanet störtade och alla ombord omkom.

Katyn river på nytt upp sår i Polen.
Kaczynski besökte Georgien under pågående krig och piloten som vägrade att landa fick sparken. Därför förekommer spekulationer om att det var presidenten som tvingade piloten att försöka landa i dimman och att han misstänkte att ryssarna medvetet försökte försinka polackerna.
Den fullständiga sanningen lär inte komma fram. Men premiärminister Putin leder den ryska undersökningskommissionen och kanske kan de svarta lådorna ge en del besked. Men vad presidenten kan ha sagt till piloten lär vi aldrig få reda på.
En stor del av den polska statsledningen flög alltså i samma plan.
Jag trodde i min enfald att man efter 1958 alltid delade upp sig på olika plan. Det var ju det året som Manchester Uniteds lag var med i en flygkrasch i München. Många spelare dog. Då kom kritik mot att man lät alla åka i samma plan. Jag trodde att statsledningar och bolagsstyrelser och elitlag alltid delade upp sig på olika plan men så är det alltså inte.
Det som hände i Smolensk är en tragedi för det i historien så hårt prövade Polen.

Jag var i Ungern för många år sedan, i Budapest och vid Balatonsjön. Ett fascinerande och vänligt land. Nu ser jag att det naziinfluerade partiet Jobbik gått starkt framåt i parlamentsvalet i söndags och besätter var sjätte plats i det ungerska parlamentet. Partiet har speciellt inriktat sig på hets mot romerna som gjorts till syndabockar för det mesta. Det hela påminner om den hets mot judar som bedrevs i Tyskland under nazitiden.
Att ett högerextremt parti når sådana framgångar är mycket oroande. Även om Jobbik inte når regeringsmakten så kan partiet pressa fram förändringar hos andra partier och indirekt påverka politiken i en mer främlingsfientlig riktning.
Det är viktigt att EU håller ett vakande öga över Ungern och vid behov påminner om att EU-medborgare, exempelvis romer, inte får diskrimineras. Och Jobbiks framgångar ska förhoppningsvis inspirera alla som försöker stoppa de främlingsfientliga i svensk politik.

Nu är det vår eftersom inga skidskyttar längre dyker upp i skogen. Men häromdagen mötte jag en man med gevär som åkte rullskidor på asfalten. Och Wolfgang Pichler ska sluta som tränare för herrarna.
Det intressanta är att den hyllande förbundskaptenen hela tiden haft kvar en deltidstjänst hos tyska tullen. Jag har svårt att tro att Barcelonas tränare skulle jobba halvtid som brevbärare.

Bo Bergman, poeten, jobbade däremot i många år på posten. Han har skrivit en vårdikt som inte är någon hyllning till årstiden:
"Nu kommer den grymma våren
med sol i tak och vägg.
Mina ögon rinna, och hjärnan
är tom som ett urblåst ägg."

Dikten slutar så här:
"...och rockens hål och själens
stå hemska i öppen dag."

Men trots allt så gillar jag våren.
Ha en skön helg!