Facket ser om sitt hus
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Industrifacket och Metallindustriarbetareförbundet har blivit IF Metall.
Tjänstemannafacken HTF och Sif har gått samman och blir det nya storförbundet Unionen.
Gamla Lantarbetareförbundet har gått upp i Kommunal.
Nyligen tog även Pappersindustriarbetareförbundet ställning för att utreda möjligheten till ett samgående med Grafiska Fackförbundet samt Skogs- och Träfacket.
Siktet är inställt på att fatta beslut om eventuellt samgående i ett nytt förbund hösten 2008 vid en extrakongress.
I samtliga fall är det medlemsnyttan som står i centrum. Samgående ska inte leda till centralisering och längre avstånd till medlemmarna. Samordningsvinster på central nivå ska i stället lösgöra pengar för lokalt och regionalt fackligt arbete.
Helt klart är att något måste göras för att flytta fram de fackliga positionerna.Varningssignalerna lyser tydliga.
Tjänstemannafacken har förlorat över 40 000 medlemmar under första halvåret i år. LO-förbunden har samtidigt tappat ungefär 97 000 medlemmar.
Förklaringarna är inte svåra att se. Regeringen har genomfört förändringar som slår stentufft mot facket och arbetslöshetsförsäkringen. Egenavgifterna till a-kassan har chockhöjts. Avdragsrätten för fackföreningsavgiften har slopats. Det har helt enkelt blivit dyrare att vara med i facket och a-kassan.
Följden har blivit att många inte längre har råd med det fackliga medlemskapet.
Rapporterna från de fackliga organisationerna är dessutom samstämmiga: Det är de som har det tuffast på arbetsmarknaden som lämnar. Det handlar om långtidssjuka, arbetslösa eller unga med svag förankring i arbetslivet.
Därför gäller det att hela fackföreningsrörelsen nu ser över och vässar sin organisation.
Mer tid och resurser måste avsättas för utåtriktat arbete, agitation och uppsökande verksamhet.
De fackliga företrädarna måste ut från sina expeditioner och möteslokaler för att värva nya medlemmar och tala om meningen med föreningen.
Det gäller att satsa extra mycket krut för att möta ungdomar redan på gymnasieskolor och universitet. Det finns stora kunskapsluckor att dämma igen.
Det finns undersökningar som visar att två tredjedelar av landets gymnasieungdomar tror att Sverige har minimilöner som bestäms av staten.
Bara en minoritet känner till kollektivavtalens roll och betydelse.
Facket måste tala mer ideologi och tydliggöra sin roll i det svenska samhället. Den enkla fackliga sanningen - ju fler vi är, desto starkare blir vi - måste bli tydlig. Om facket försvagas kommer även kollektivavtalen att urholkas.
Det finns heller inga garantier för semesterlagen, förtroendemannalagen, medbestämmandelagen, studieledighetslagen och andra fackliga landvinningar.
Mycket av det som svenska folket i dag tar för givet riskerar att försvinna eller försämras, om de fackliga organisationerna försvagas.