Mucka inte med kvinnorna i norr
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
nätter.
I torsdags hade jag i alla fall förmånen att vara hemma i Norrbotten och fick lyssna på Mark Levengood, en av mina favoritartister, på Norrbottensradion. Han pratade om tekniken att föra fram ett budskap men också om olika sätt att uttrycka sig.
Han berättade att han kände sig hemma i Norrbotten och att det förmodligen hade att göra med att vi pratar på ungefär samma sätt som han var van vid där han växte upp. Vi använder inte allt för många ord i onödan och har en ganska rak kommunikation.
Det här upplevde jag själv väldigt tydligt första året jag var riksdagsledamot.
Mer än en gång funderade jag, efter ett möte, om jag verkligen passade för uppdraget och skulle kunna föra fram det jag ville ha sagt och därmed kunna påverka besluten.
Jag tyckte att övriga ledamöter i mitt utskott pratade väldigt mycket och sa en massa som inte tillförde något. Det blev så besvärande för mig att jag till slut nästan undvek att begära ordet. Jag insåg jag att jag måste göra något åt det.
Jag ringde till Henning Johansson, pedagogikprofessor i Luleå, som när jag blev invald i riksdagen erbjöd sin hjälp om jag skulle behöva det.
Dagen efter ställde han upp en hel eftermiddag för att ha "terapisamtal" med mig. Under samtalet diskuterade vi bland annat olika sätt att uttrycka sig beroende på var i landet man var uppväxt. Utan att för den skull göra någon bedömning om vad som var rätt eller fel.
Däremot fick han mig att inse att "mitt sätt" inte var fel men att det ändå var mitt ansvar att fundera över på vilket sätt jag kunde förbättra situationen.
Det skulle ju inte bli bättre för mig som Norrbottensföreträdare om jag slutade prata helt.
Jag var tvungen att hitta ett sätt att fortsätta att framföra mina synpunkter och kanske också få dem som pratade mest att förstå att det kunde vara hämmande för andra.
Jag har inte längre problem med det men kan fortfarande tycka att en del är väldigt förtjusta i att höra sin egen röst.
Mark Levengood var här mitt i den stora flygövningen och hade svårigheter att sig till Kiruna. Helikoptern han satt i på Kallax fick inte starttillstånd och piloten ropade till flygtornet att han hade en artist som skulle till Kiruna.
Då svarade kvinnan i tornet "och jag har 30 JAS-plan, så jag tycker du väntar".
Han drog då den följdriktiga slutsatsen: "Man muckar inte med norrländska kvinnor!"