Risk för ökad utslagning
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det talas om att långtidssjuka ska få hjälp och stöd för att ta sig tillbaka till arbetslivet. Men i realiteten kommer rehabiliteringskedjan att bli en utfasningskedja.
Om socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson, m, hade menat allvar med "rehabiliteringskedjan" borde hon ha föreslagit en storsatsning på företagshälsovården och mer pengar till rehabilitering av långtidssjuka. Men istället sätter hon och regeringen upp skarpa tidsgränser i sjukförsäkringen.
Efter 90 dagar av en sjukperiod ska det prövas om den enskilde kan gå in på ett annat jobb på samma arbetsplats. Efter 180 dagar ska han eller hon bedömas mot hela arbetsmarknaden.
Det är ett system som inte blir ett stöd för den enskilde, utan bara ett verktyg för arbetsgivarna att göra sig med människor som inte längre upplevs som tillräckligt produktiva.
Om arbetsgivarna är passiva och inte själva bestämmer sig för att satsa på rehabilitering stenhårt blir resultatet att många kommer att tvingas säga upp sig eftersom de inte längre klarar jobbet.
Finansminister Anders Borg och hans regeringskamrater kan säkert spara några miljarder i sjukförsäkringen på det här sättet, men det som sparas i sjukförsäkringen kommer istället att belasta kommunernas ekonomi.
Det blir en boom på socialkontoren när människor tvingas söka försörjningsstöden efter ha blivit av med jobbet på grund av långvarig sjukdom.
Det är en cynisk politik som slår mot dem som befinner sig längst ned på trappan i klassamhället.
Om en person med hårt kroppsarbete blir sjuk finns det inte så många möjligheter till omplacering och alternativa arbetsuppgifter.
Risken för utslagning ökar.