Det har gått tio år sedan 11 september-attackerna mot USA. Bilderna av de rasande tvillingtornen i New York hör till de mest spektakulära som någonsin visats i TV och de sitter för alltid på näthinnorna hos vår generation.
Många amerikaner hoppas att 10-årsminnet ska bli ett slags avslut på det trauma som landet levt i sedan terroristerna slog till.
Tio år efteråt framstår båda sidor som förlorare. Usama bin Ladin hade förvisso en stor dag den 11 september 2001, men därefter levde den jagade och alltmer isolerade saudiske miljardärssonen ett plågsamt liv tills han i våras spårades upp och dödades.
Bin Ladins nätverk, al-Qaida, för en rätt tynande tillvaro, och hade troligen inte ens existerat idag, om USA inte hade invaderat Afghanistan hösten 2001 och Irak två år senare. Dessa krig gav al-Qaida en chans att värva nya proselyter och erbjöd en gynnsam miljö för fortsatta attentat.
Politiskt har al-Qaida aldrig haft något större inflytande, och idag är det obefintligt. De miljoner araber som i år gått ut på gatorna för att störta sina tyranner, har inte skanderat "al-Qaida" utan "frihet" och ofta även "demokrati".
Det är begrepp som i al-Qaidas sjuka världsbild står för västerländsk imperialism och dekadens och som därför ska bekämpas, inte främjas.
USA å sin sida är idag en supermakt under avveckling. Krigen i Afghanistan och Irak har inte bara eroderat USA:s inflytande i arabvärlden och spelat USA:s fiender i händerna. De har också kostat oerhörda summor, som aldrig varit finansierade.
Politiskt har USA helt gått i baklås, med en höger som är lika fanatisk som löjeväckande med sina krav på ännu lägre skatter och nedmontering av den amerikanska statsapparaten.
I det läget vänder sig USA inåt. De tidigare så krigiska republikanerna har förvandlats till duvor som till och med motsatte sig USA:s deltagande i den FN-auktoriserade operationen I Libyen. Revolterna i Mellanöstern mot diktaturer som stött USA:s "krig mot terrorismen" påskyndar nytänkandet.
Samtidigt har fokus i flyttats från al-Qaida till olika former av hemlagad terrorism, vilket också skett i Europa.
Men det handlar inte bara om USA:s svaghet, utan också om andra länders växande ekonomiska och politiska styrka.
Den så kallade Tredje världen är på väg att bli Första världen.
Framstegen i Tredje världen och arabernas politiska uppvaknande gör al-Qaidas bisarra tänkande ännu mer irrelevant för de muslimska massorna.