I år fyller skyddsombudsuppdraget 100 år, läser jag på IF Metalls hemsida. År 1912 utsågs det första skyddsombudet på en svensk arbetsplats.
Det går inte att underskatta skyddsombudens betydelse. De är hjältar i arbetslivets vardag.
Skyddsombuden verkar för en bra arbetsmiljö, bevakar skydden mot ohälsa och olyckor, samt bevakar att arbetsgivarna uppfyller kraven i arbetsmiljölagen.
Men tyvärr finns de som vill försvaga skyddsombudens ställning och det fackliga inflytandet.
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv vill att regeringen luckrar upp arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar och att de anställda i stället ska få ökat "egenansvar", som det så vackert heter.
"Regeringens beslut har redan försvagat och försvårat arbetsmiljöarbetet för skyddsombuden", påpekar Stefan Löfven, IF Metalls ordförande.
Regeringen har dragit ned på anslagen till Arbetsmiljöverket med närmare 160 miljoner kronor, lagt ned Arbetslivsinstitutet och dragit in pengarna som facken tidigare hade för att vidareutbilda skyddsombud.
"Antalet arbetsmiljöinspektörer har minskat drastiskt sedan regeringens neddragningar, vilket medfört att Arbetsmiljöverket fått det svårare att bedriva ett framtidsinriktat arbete. Den världsledande forskningen som Sverige tidigare bedrev har blivit vingklippt genom nedläggningen av Arbetslivsinstitutet", säger Stefan Löfven.
Utvecklingen går stick i stäv med Moderaternas snack om sig själva som "det nya arbetarpartiet". Sanningen är att M-regeringen har satt arbetslivspolitiken på sparlåga.
Nu är det hög tid att de fackliga centralorganisationerna (LO, TCO och Saco) går till motoffensiv.
Både arbetare, tjänstemän och akademiker borde vara oroade över den systematiska nedmonteringen av arbetslivspolitiken.