Alliansen svek sitt löfte 2006

Politik2011-12-17 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I Norrbottens-Kuriren 16 december menar riksdagsledamoten Johan Johansson (M) att det visst finns hopp för Norrbotniabanan.

"Jag har stora förhoppningar om att etapp 1 Skellefteå-Piteå finns med i tilläggsinfrastrukturproppen som kommer 2012", säger han.

Vi får verkligen hoppa det. Det vore bra om även den borgerliga regeringen kommer till insikt om att Norrbotniabanan är en framtidssatsning.

Men tyvärr har vi sett borgerliga löften svikas förr.

10 augusti 2006 gav dåvarande infrastrukturministern Ulrica Messing (S) grönt ljus till Norrbotniabanan.

"Utbyggnaden av etapp 1 ska påbörjas under år 2010", meddelade Messing till riksdagen

Då hävdade de borgerliga partierna i Norrbotten att ett regeringsskifte inte skulle göra någon skillnad för Norrbotniabanan.

"Alliansen har Norrbotniabanan på spåret", skrev Krister Hammarbergh (M), Stefan Tornberg (C), Anna Grönlund Krantz (FP) och Anders Pettersson (KD) i en gemensam debattartikel i NSD 15 september 2006, det vill säga bara dagarna före den borgerliga valsegern samma år.

Men tji fick Norrbotten och Västerbotten. Det blev ingen byggstart 2010. Projektet las på is.

I den borgerliga regeringens infrastrukturplan till 2021 finns Norrbotniabanan överhuvudtaget inte omnämnd. Inte en spänn har avsatts för projektet.

Under samma planperiod pumpar regeringen i stället in cirka 100 miljarder kr till Förbifart Stockholm, Citybanan, Mälarbanan och Norra Länken.

Visst, Stockholm behöver fungerande infrastruktur. Men det finns behov även i andra delar av landet.

En rapport från RUT (riksdagens utredningstjänst) 2010 visade att bara 1,6 procent av regeringens satsningar på infrastrukturen går till Norrbotten.

Egentligen borde Norrbotten ha betydligt mer. Om vi ser enbart till befolkningsunderlag borde länet ha omkring tre procent av anslagen.

Men inte nog med det. Länet har en geografi med långa avstånd som kräver längre vägar och järnvägar - Norrbotten utgör hela 25 procent av Sveriges yta!.

Till detta ska läggas en industristruktur med extra stort behov av tunga godstransporter.

Därför är kravet på Norrbotniabanan ingen orimlighet.

Norra Sverige ska också ha sin väl beskärda del av den trafikpolitiska kakan.