I somras miste en ung kvinna livet efter en fallolycka vid LKAB i Svappavaara – och i förra veckan kom beskedet att en 25-årig tekniker anställd hos Vattenfall Services avlidit i en elolycka i Kurravaara.
Sedan början av året har sammanlagt 31 människor dött på jobbet, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
Det är en förfärlig siffra som understryker att det återstår massor att göra för att skapa trygga och säkra arbetsplatser.
Det är ännu för tidigt att slå fast vad som gick snett i Svappavaara och Kurravaara – utredningar pågår.
Men de många dödsolyckorna i Sverige visar att diskussionen om arbetsmiljö och villkoren i arbetslivet inte får stanna av.
På det politiska planet har det skett en del på senare år. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har tagit initiativ till en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet.
Hon har dessutom anslagit mer pengar till Arbetsmiljöverket, utbildning av skyddsombud och arbetslivsforskning.
Det viktigaste arbetet sker emellertid inte i riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm. Det sker lokalt på arbetsplatserna runtom i vårt land.
Arbetsmiljölagen är oerhört tydlig om arbetsgivarnas ansvar. I arbetsmiljölagen står det att arbetsgivaren ska göra allt som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.
Det står också att arbetsgivaren ska uppmärksamma de särskilda risker som finns om en arbetstagare arbetar ensam.
I arbetsgivarens ansvar ingår vidare att se till att maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar underhålls.
Kostnadsjakt, stress och underbemanning leder emellertid till att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte sällan sätts på undantag.
I en intervju i tidningen Arbetet vittnar Elektrikerförbundets Petter Johansson om ett stort branschproblem:
”Det är rent ut sagt för jävligt att människor inte kommer hem från arbetet, men tyvärr måste jag säga att jag inte är särskilt förvånad. Nätbolagen sätter en otrolig press på bolagen där medlemmarna är anställda och de sätter i sin tur en otrolig press på montörerna”, konstaterar han.
Johansson menar att bolagen ofta åtar sig större uppdrag än de klarar av med sin bemanning, vilket skapar tidspress. Trots farliga förhållanden skulle det gå att göra arbetet betydligt mindre riskfyllt för kraftverksmontörer, enligt Elektrikerförbundet.
”Det handlar om att ge montörerna rätt förutsättningar, tid, utbildning och resurser”, säger Petter Johansson till Arbetet.
Det är ord som måste tas på största allvar av enskilda företag, liksom deras branschorganisationer och Svenskt Näringsliv.
Moderna företag bör alltid se god arbetsmiljö, säkerhet och omsorg om sina anställda som konkurrensfördelar – inte som potentiella besparingsobjekt.