Ardalan ser vår tids orättvisor
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Han var 11 år och kom in i omklädningsrummet på Parkbadet i Sandviken. Där sprang vuxna män omkring nakna. De visade hela härligheten.
"Jag fick panik. Bara sprang rakt ut därifrån. Mina släktingar fick hämta in mig igen."
Ardalan kom från Iran 1989, i krigets farliga slutskede. Familjen fick avslag på sin asylansökan och levde gömd. Ardalan kunde inte gå i skolan, gå till doktorn eller leka utomhus. Polisen kunde ju komma. Efter nästan ett år var orken slut. Familjen ringde polisen i Gävle och gav upp. Dagen före resan från Sverige kom uppehållstillståndet.
"Den dagen förändrade mitt liv. Jag sprang in på min gamla skola och ropade: Jag ska börja plugga med er igen!"
Nu är Ardalan Shekarabi utsedd att leda Socialdemokraternas kriskommission, som ska analysera partiets sämsta valresultat i modern tid. Jag kan inte tänka mig en bättre representant för en ny generation socialdemokrater.
Ardalan är SSU-ordföranden som blev jurist. I det arbetet har han sett samhällssystemen från ett nytt håll. Människor anses för friska för sjukersättning och för sjuka för att jobba. De hamnar i kläm mellan systemen, klarar inte att leva på socialbidrag och får betalningsanmärkningar.
"Orättvisorna är stora, trots välfärdssystemen. Människor lever i socialt, ekonomiskt och politiskt utanförskap. Det behövs en skarp samhällskritik från vänster", sa Ardalan i vårt första samtal inför EU-valet.
Jag tror att den insikten är avgörande för det socialdemokratiska krisarbetet.
Det talas mycket om att partiet måste vinna tillbaka den röststarka medelklassen i storstäderna. Socialdemokratins styrka har ju alltid varit att förena många människors intressen. Men samhället blir inte bättre av att de som redan har får 500 kronor mer i plånboken, som valet 2010 kom att handla om. Även de vars vardag redan fungerar mår bättre när samhället håller samman.
Klyftorna får inte fortsätta öka som de gör nu. Då slutar människor att se sig själva i andra, då förlorar många väljare hoppet om politiken och missnöjet ökar. Det missnöjet kan mörka krafter, som Sverigedemokraterna, exploatera. "Vi" ställs mot "dom".
Bara en socialdemokrati som på allvar tar itu med vår tids orättvisor kan bli relevant igen.