Köphetsen vet inga gränser under julen. Vi har spenderat hela 64,7 miljarder kr under julhandeln 2010, enligt Handels Utredningsinstitut.
Det är en siffra som är - läs detta noga - mer än 10 gånger så hög som omsättningen för hela Norrbottens läns landsting.
Det är alltså tio gånger mer än alla pengar som satsas på sjukhus, vårdcentraler, folktandvård, länstrafik och länskultur under helt ett år i Norrbotten!
Men detta privata överflöd gäller verkligen inte alla.
Många har förvisso fått det bättre under de senaste åren. Jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar har gett klirr i kassan hos dem som har fasta jobb och stabila inkomster. Men det är inte alla som deltar i konsumtionshysterin och jakten på surfplattor och nya mobiltelefoner.
Mitt i välfärds-Sverige finns många som lever med små ekonomiska marginaler.
Enligt SCB (Statistiska Centralbyrån) lever hela 340 000 barn nu i relativ fattigdom i Sverige.
Sedan 2006 har barnfattigdomen ökat med nästan 50 procent.
Enligt vissa är dock barnfattigdomen i Sverige inget att tala om.
"Det är inte så att barnfattigdomen i Sverige innebär att barn inte har kläder eller att barn inte kan äta sig mätta. Snarare är det så att det blir ett spel mindre", sa Krister Hammarbergh (M), riksdagsledamot, Luleå, i Norrbottens-Kuriren 20 augusti 2010.
Hammarbergh förminskar den svenska barnfattigdomen till en fråga om en leksak mer eller mindre! Den framställs som ett I-landsproblem.
M-riksdagsledamoten borde läsa larmrapporterna från Unga Örnar, Majblomman, Rädda Barnen, fackförbundet SSR och forskaren Tapio Salonen.
Det finns mammor och pappor som lever med ständig ångest för om pengarna ska räcka till mat, hyra, skor och kläder till barnen.
Varje oförutsedd avgift - trasiga gympaskor, sönderslagna glasögon eller en extra matsäck till skolutflykten - blir en ny tung börda.
Barnfattigdomen är inget påhitt. Den är ett verkligt samhällsproblem som borde intressera varje ansvarskännande regering.
Det påverkar oss alla. Hela Sverige och alla svenskar får betala ett högt pris när hundratusentals barn och ungdomar får en dålig start i livet.
"Att avskaffa barnfattigdomen på tio år borde vara en uppgift för en ny svensk socialdemokrati", skriver ledarskribenten Katrine Kielos i Aftonbladet 1 december.
Hon har rätt. Det måste bli en huvuduppgift för en ny socialdemokrati att angripa de orättvisor och den ojämlikhet som nu slår så hårt mot så många barn och ungdomar.
Efterval(S)debatten får inte bara handla om ekonomin, fastighetsskatten och RUT-avdraget.
Den socialdemokratiska framtidspolitiken måste bygga på både en stark tillväxt- och en vass fördelningspolitik. En ny socialdemokrati behöver både hjärta och hjärna.