Tänk så härligt! En helt fantastisk påskhelg i strålande solsken i Haparanda skärgård. Ljuset har återvänt och allting känns underbart. Om än att fisket inte gick så bra.
Ledigheten ger tid för läsning av Transportarbetaren och Arbetet, och då påminns man om vardagen, kampen för arbetarna!
Rubrikerna i dessa arbetartidningar vittnar om att det fortgår en kamp för rättvisa, arbete, kunskap, god arbetsmiljö och en skälig, jämställd lön. En kamp som inte är så lätt.
Tidigare har vi inte sett så mycket av politikens inblandning när det gäller lönerörelsen, men nu verkar det som om både Centern och Folkpartiet ser det som sin viktigaste uppgift att gå Svenskt Näringslivs ärende om sänkta ingångslöner. Detta i tron att det skulle skapa fler jobb.
Problemet är bara att förslaget bygger på spekulationer och ingen fakta. Arbetslösheten bland ungdomar beror inte på ingångslönerna! Den beror på att ungdomar inte ges möjlighet till rätt utbildning och inskolning i arbetslivet, och att man kräver full kunnighet från första stund.
Praktikplatser med bra vägledning som ger insikt i arbetslivet skapar förutsättningar för fler att komma in i på arbetsmarknaden. Det är inte lönerna det är fel på.
Vid en workshop på Transports förbundskontor redovisades resultat från en pågående forskning om lönernas andel av ekonomin. Ett resultat som visar att löntagarnas andel av företagens vinster har sjunkit kraftigt ända sedan 1980-talet.
Eftersom vi finansierar vår så viktiga välfärd genom skatt är det viktigt att lönen i andel av vinsten hålls på en så hög nivå att vi med en rimlig och solidarisk skatt kan skapa trygghet genom en finansierad välfärd. En välfärd som bygger på trygghet som barn, i arbetslivet och på ålderns höst.
Avtalsrörelsen fortsätter och verkar kunna bli en hård kamp för att knäcka märket som industrin satte på 2,6 procent, mot de övrigas krav på 3,5 procent, dock minst 860 kr plus 100 kr i jämställdhetspott för grupper som tjänar under 22400 kr.
Just nu prövas Handels krav som bygger på LO:s samordning.
Nu är det inte arbetsgivarna som säger nej utan medlingsinstitutet, statens förlängda arm. Mycket märkligt! Det kan leda till storkonflikt. Här kommer solidariteten att prövas.
Snart står vi på 1 maj, arbetarnas dag, och ställer krav på förbättringar i Sverige, Europa och övriga världen. Det gör vi i vetskap om att en rättvis och trygg värld skapar förutsättningar för alla att få det bättre.