Den ekonomiska brottsligheten kostar svindlande belopp för Europa.
Enligt EU-kommissionen kan det röra sig om skatteintäkter på uppemot 9000 miljarder som årligen försvinner inom EU genom skattebedrägerier och skatteundandragande. Det motsvarar cirka 18 000
kronor per EU-medborgare.
Det är pengar som skulle kunna göra otrolig nytta för att reparera välfärden, exempelvis höja kvaliteten i skolor eller äldreomsorg.
Därför har EU, liksom EU:s medlemsländer, massor att tjäna på att bekämpa ekobrotten och fusket.
Nyligen ställde sig även Europaparlamentets ekonomiutskott bakom målet att fusket ska halveras till år 2020.
Beslutet välkomnas av Europaparlamentarikern Olle Ludvigsson (S).
"Inom den europeiska socialdemokratin har vi länge krävt att målet måste vara en relativt snabb halvering", understryker Ludvigsson. "Det är nu positivt att även delar av högern ställer upp på den ambitionsnivån."
Ludvigsson pekar på att EU-samarbetet har ett mervärde i jakten på de ekonomiska brottslingarna.
"En stor del av skattefusket är gränsöverskridande. Exempelvis har många kriminella nätverk baser i flera EU-länder. För att effektivt kunna hantera detta måste myndigheterna i de berörda länderna jobba aktivt tillsammans", säger han.
Sverige har all anledning att haka på EU-kampanjen.
Större utrednings- och spaningsresurser för Ekobrottsmyndigheten kan bli en lönsam investering för den svenska statskassan.
Enligt en några år gammal beräkning från Skatteverket förlorar Sverige omkring 130 miljarder kronor per år på grund av skattefusk.
Det är mer än alla barnbidrag och alla pensioner som staten betalar ut under ett år!