Sveriges nyfattigdom drabbar nu skolan. Alliansregeringens omfördelning från samhället till individerna drabbar med allt större kraft allt fler samhällsområden. Exemplen i denna kommentar tas från skolan men hade likaväl kunnat tas från äldreomsorg eller sjukvård , ja till och med satsningar på för samhällsekonomin så viktiga områden som infrastruktur.
Gymnasieskola 2011 heter den och är Jan Björklunds och alliansregeringens bidrag till att göra gymnasieskolan bättre.
Några har fruktat reformen och kritiserat den, andra har med spänning väntat på en reform som skall förbättra skolan. Döm om allas förvåning då man plötsligt får reda på att reformen ekonomiskt innebär att de närmaste fyra åren skall det sparas 4,9 miljarder kronor enbart på gymnasieskolan.
I budgetpropositionen drar regeringen ner på statsbidragen till skolan och anledningen är att man anser att den nya gymnasieskolan som infördes i höst blir billigare. Nästa år minskas statsbidragen med 675 miljoner kronor, 2013 med 895 miljoner, 2014 med 1,4 miljarder . Det är samma summa som hela Luleås skolväsende kostar.
2015 kommer den stora chocken med en neddragning på 1,9 miljarder kronor. Då SKL , Sveriges kommuner och landsting räknar på detta ser man att man måste avskeda minst 4000 lärare innan 2015.
Det är visserligen det året då lärarlegitimationerna skall vara genomförda så Jan Björklund har kanske räknat ut att om man då kastar ut en massa icke akademiker från skolan så blir det billigast att inte ersätta dem . Har man akademisk examen kan man naturligtvis jobba 10 procent mer , ha 10 procent fler i klassen och vara 10 procent mer mentor och bollplank för eleverna.
SKL anser inte att besparingen är realistisk. I Lärartidningen säger ordförande i SKL:s utbildningsberedning Maria Stockhaus (M): "Vi ser inte att det är möjligt att klara av de här besparingarna."
Det normala vid sjösättningen av en reform man vill ska fungera bra och tillföra verksamheten något, är att man till en början tillför implementeringsmedel , alltså ökar anslaget tills reformen "satt" sig.
Att tro som regeringen att det på grund av färre möjligheter att välja fritt kommer att bli större grupper att undervisa och att man därmed kan dra in 12 procent av lärarna är ingenting som någon pedagogisk forskning pekar på som kvalitetsförhöjande.
Säkert undrar många på både Lärarförbundet och LR hur kommunerna efter detta skall klara att höja lärarlönerna som Björklund storstilat pratat om i ett decennium.
Det kommer som bekant finnas lika många elever på gymnasiet även efter omdöpningen till GY 2011 vilket innebär att varje elev kommer att få kosta mindre.