Besvärande granskning

NUON. Maud Olofsson (C) vägrar komma till KU.

NUON. Maud Olofsson (C) vägrar komma till KU.

Foto: Kurt Engström

Politik2014-03-28 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Förra centerledaren och näringsministern Maud Olofsson har tidigare sagt att hon tar fullt ansvar för den hårt kritiserade Nuon-affären.

Men i veckan blev det känt att hon vägrar att komma till riksdagens konstitutionsutskott, KU, för att reda ut alla turer.

Det är ett ställningstagande som knappast gynnar henne, Centerpartiet eller den sittande regeringen.

Allmänheten vill ha svar på sina frågor. Vi talar om en statlig energijätte, inte om någon liten privathandel, som gjort en av de absolut sämsta affärerna i svensk företagshistoria.

Köpet av holländska Nuon har gjort Sverige fattigare.

Vattenfall har hittills tvingats skriva ned värdet av sina tillgångar med nästan 30 miljarder kronor och tvingas just nu till stora personalnedskärningar.

Därför finns ett starkt allmänintresse att skapa klarhet om vem eller vilka som gav klartecken till den här affären.

Svenska Dagbladet har i en rad förtjänstfulla reportage visat att fanns regeringstjänstemän som ringde i varningsklockorna och ville stoppa köpet av Nuon.

I den allmänna debatten var vi dessutom en del som uttryckte starka farhågor för Vattenfalls imperiebyggande i andra europeiska länder.

Men de ansvariga statsråden och styrelseledamöterna i Vattenfall lyssnade inte på varningssignalerna.

Näringsminister Maud Olofsson (C), statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M), som alla bör ha haft god inblick i affären, drog inte i nödbromsen.

Mot den bakgrunden kan man förstå att regeringsföreträdarna inte ser fram emot KU:s granskning. Den kan bli besvärande.

Men en förlust av enorma 30 miljarder kronor kan inte gå spårlöst förbi.

Vi talar om belopp som hade räckt till många mil järnväg eller tiotusentals lärarlöner.

Nu har det skett en uppdelning i Vattenfall i en nordisk och en kontintental del. Det gör det möjligt att ge ett stukat Vattenfall en ny start.

Det finns starka principiella argument för att statliga Vattenfall fortsätter att utveckla och förädla vattenkraften och andra svenska energikällor.

Däremot är det svårt att hitta några argument för svenska staten är storägare i tyska kolkraftverk eller av holländsk gas.

Sälj den kontintentala verksamheten så fort det bara går!