Jag plågas av politiken just nu. Den handlar bara om här och nu. Inte avsätter Annie Lööf Tillväxtverkets GD för att hon har en annan vision om vad den myndigheten ska uppnå. Hon gör det för att inte ligga i botten på förtroendelistan och för att centern inte ska trilla under de förödande fyra procenten.
Inte säger statsministern att det är bra att myndigheter granskas för att han har en stor mission om våra myndigheter som giganter i kampen för service, öppenhet och effektivitet. Han vill vinna sympatier idag. Bindefeld som regeringskonsult är ännu ett symptom på den totala nu-krisen.
De sociala klyftorna ökar. Det vanligaste sättet att bli fattig är att vara ensamstående mamma. Vilket gör oändligt många barn fattiga. Sexåringar som idag börjar skolan går i klasser med 30 elever. Detta samtidigt som vi inte ser någon bortre gräns för hur långt skolsegregationen och nedrustningen i skolan kan gå.
För de äldre anses nästan inga behov alls vara stora nog för att få plats i äldreomsorgen. Eller ens hemtjänsttimmar.
Vad har hänt med förändringsviljan i politiken? När statsministern håller sommartal i rikemanskommunen Vaxholm är hans mest radikala idé för Sverige att vi ska bygga ut Stockholms tunnelbana till några andra rikemanskommuner; Nacka och Värmdö om 20 år. Inget fel i det.
Jag gillar också kollektivtrafik. Men vi måste orka mer.
Hur kan vi få Sveriges hundratusentals fattiga barn ur sin fattigdom? På den frågan finns idag inga politiska svar. Det finns inte heller någon idé om hur vi minskar inkomstklyftorna, något vi var duktiga på under hela 60- och 70-talet, och så usla på nu.
Vi har fantastiska möjligheter att lösa de problem vi har. Vi har sensationellt öppna, effektiva och icke-korrupta myndigheter och politiker, alldeles oavsett Tillväxtverkets krognoter. Vi har en stor vilja hos folket att utjämna skillnader och använda skattepengar för allas välfärd. Och vi har pengar!
Just här och just nu har Sverige ett exceptionellt läge att göra nästa stora språng. Tyvärr beror mycket av den relativa fördelen i andras elände, men ändå... Stora satsningar på välfärd, jämlikhet, jämställdhet och miljö är fantastiskt bra tajmade just nu.
Till det kan man lägga infrastruktursatsningar. Inte först, men absolut med på listan. Det är inget fel på en ny väg eller järnväg. Men det är i satsningar i välfärd, jämlikhet, jämställdhet och miljö vi idag kan göra de största vinsterna.