BlÄögd privatiseringspolitik

”Hon Ă€r störtskön”, sa dĂ„varande arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin (M) nĂ€r han lanserade Angeles Bermudez Svankvist som ny chef för Arbetsförmedlingen 2008. Efter fem Ă„r, sju sorger och Ă„tta bedrövelser fick Bermudez Svankvist lĂ€mna jobbet.

”Hon Ă€r störtskön”, sa dĂ„varande arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin (M) nĂ€r han lanserade Angeles Bermudez Svankvist som ny chef för Arbetsförmedlingen 2008. Efter fem Ă„r, sju sorger och Ă„tta bedrövelser fick Bermudez Svankvist lĂ€mna jobbet.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Politik2018-10-01 06:00
Detta Àr en ledare. NSD:s ledarredaktion Àr socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvÀrderingar.

Kommer ni ihÄg Angeles Bermudez Svankvist?

2008 lanserades hon som ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen av dÄvarande arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin (M).

”Hon Ă€r störtskön”, förklarade Littorin.

Det var Bermudez Svankvist (helt utan erfarenhet av arbetsmarknadspolitik) som skulle förnya gamla AMS och lÀgga om kursen.

Det slutade med ett pladask. 2013 fick Angeles Bermudez Svankvist lÀmna jobbet efter lÄngvarig kritik bÄde internt och offentligt.

Om detta – hennes personliga misslyckade – har skrivits och talats mycket. Mindre har sagts om den regeringspolitik som ledde fram till hennes fall.

Grunden för problemen i Arbetsförmedlingen var nÀmligen inte Bermudez Svankvists person, utan alliansregeringens högst medvetna beslut.

Efter valsegern 2006 genomförde den nya borgerliga regeringen en hÄrdbantning av arbetsmarknadspolitiken.

I den första alliansbudgeten sparades enorma 10,9 miljarder kronor – en summa som dĂ„ motsvarade arbetsmarknadsĂ„tgĂ€rder för ungefĂ€r 100 000 personer.

Gröna jobb, plusjobb, friĂ„rsvikariat och liknande arbetsmarknadsĂ„tgĂ€rder skrotades med motiveringen att de ju bara var ”pysselsĂ€ttning” och ”hittepĂ„jobb”.

Alliansen skulle minsann se till att alla arbetslösa fick ”riktiga jobb” istĂ€llet.

Besparingarna fick stora konsekvenser pÄ alla lokala arbetsförmedlingar runtom i landet.

Dels blev det fÀrre anstÀllda för att hantera arbetslöshetsköerna. De kvarvarande handlÀggarna fick en vÀsentligt större arbetsbörda och en mer stressad arbetssituation.

Dels begrÀnsades möjligheterna att erbjuda ÄtgÀrder för lÄngtidsarbetslösa, ungdomar, utrikesfödda, funktionshindrade och andra grupper med en svag stÀllning pÄ arbetsmarknaden.

Reaktionerna lÀt inte vÀnta pÄ sig.

”Man mĂ€rker att arbetsförmedlarna Ă€r stressade. De har inte samma tid som förut. Man blir bara ett nummer, inte en mĂ€nniska”, sa Mats Ekblom, arbetssökande i Sollentuna, i TV4:s Nyhetsmorgon 11 februari 2011.

PÄ arbetsförmedlingarna började samtidigt cirkulera namninsamlingar mot de orimliga arbetsvillkoren.

Bermudez Svankvist gjorde vad hon kunde för att hÄlla skenet uppe.

Hon bet inte den hand som födde henne utan meddelade alltid glatt att den nya regeringspolitiken bara funkade fint.

Det tillÀts pÄgÄ under fem lÄnga Är.

Till sist blev emellertid situationen ohÄllbar och Bermudez Svankvist fick kliva av frÄn generaldirektörsstolen.

Hon blev den som fick bÀra hundhuvudet och ta smÀllen för nÄgot som egentligen var ett haveri för den borgerliga jobbpolitiken.

Oavsett om det Àr hög- eller lÄgkonjunktur sÄ kommer det nÀmligen alltid att finnas behov av sÀrskilda insatser för de grupper som har det svÄrt pÄ den ordinarie arbetsmarknaden.

DÄ gÄr det inte att, som skedde efter maktskiftet 2006, rusta ned Arbetsförmedlingen och plocka bort beredskapsarbeten, extratjÀnster och andra ÄtgÀrder för dem som behöver hjÀlp och stöd för att fÄ in en fot i arbetslivet.

Av det skĂ€let blir jag oroad nĂ€r jag hör om borgarnas nya quickfix pĂ„ arbetslöshetsproblemen – förslaget om en privatisering av Arbetsförmedlingen.

Erfarenheterna frÄn alliansregeringen 2006-2014 avskrÀcker. Det gÄr inte att lita till att marknaden och de privata alternativen ska fixa jobb Ät alla.

I Dagens Arena 28 april skrev LO-utredaren Adnan Habibija en klok och lÀsvÀrd text om borgarnas förslag:

”Alliansregeringen experimenterade med privata jobbcoacher Ă„r 2009 och etableringslotsar Ă„r 2010. De pinsamma resultaten borde vara skĂ€l nog att skrota förslagen om en helt privatiserad arbetsmarknadspolitik.

4 Jobbcoacherna skulle snabbt vÀgleda arbetslösa men avskaffades 2013 efter dÄliga resultat och avslöjanden om att de Àgnar sig Ät healing och beröringsterapi.

4 Etableringslotsarna skulle genom valfrihet locka nyanlĂ€nda och snabbt fĂ„ in dem i arbete, men skrotades 2015 efter att det visat sig att flera aktörer Ă€gnade sig Ă„t oseriös och brottslig verksamhet – ja, till och med rekrytering till terrororganisationer.

Att Ă€nnu en gĂ„ng pröva och se vad som hĂ€nder Ă€r inte vad svensk arbetsmarknadspolitik behöver.”

Habibija tycker att debatten istÀllet borde handla om de verkliga orsakerna till varför det Àr sÄ svÄrt att matcha de arbetssökande med de lediga jobben pÄ arbetsmarknaden.

”En kvalificerad gissning Ă€r att det beror pĂ„ otillrĂ€cklig utbildning, brist pĂ„ sprĂ„kkunskaper, erfarenheter och kontakter bland de arbetssökande, samt för höga krav och diskriminering bland arbetsgivarna. Inget av det gĂ„r att lösa genom privatisering”, konstaterar LO-utredaren.

Det Àr ord som borde leda till eftertanke Àven i svensk borgerlighet.

Arbetsförmedlingen behöver förÀndras och anpassas till en ny tid. Men det Àr blÄögt att tro att svaret pÄ utmaningarna lyder privatisering.