Vi som var med när Sverige hade allmän värnplikt minns arméns hudsalva. Den kunde fixa det mesta, enligt fanjunkare Sundström på gamla I19/P5 i Boden.
För den borgerliga regeringen har jobbskatteavdraget varit samma mirakelmedicin. Jobbskatteavdraget skulle ordna jobb, tillväxt, lönebildning m m.
Under finanskrisen 2008-2009 gjordes jobbskatteavdraget även om till krispolitik. Ett nytt jobbskatteavdrag blev Sveriges sätt att möta nedgången i världsekonomin.
Men jobbskatteavdraget har inte fixat vare sig nageltrång, skoskav, analklåda eller arbetslöshet. Sedan regeringsskiftet 2006 har borgarna infört ett första, andra, tredje och fjärde jobbskatteavdrag.
Men dagens arbetslöshet - 7,2 procent i juli - är ändå högre än när Göran Persson styrde 2006. Fem år med borgerligt styre blev inget lyft på arbetsmarknaden.
Finansminister Anders Borg (M) och regeringen drar nu tillbaka förslaget om ett femte jobbskatteavdraget. Han motiverar det med oron i världsekonomin.
Men i realiteten handlar det om andra saker.
"Det främsta skälet är politiskt", som liberala Dagens Nyheter påpekar i onsdagens ledare.
Valet 2010 ledde till att den borgerliga regeringen blev en minoritetsregering. Den kan inte längre driva igenom sina skattesänkningsförslag utan att ha stöd från minst ett annat parti i riksdagen.
Men både S, MP, V och SD har i större eller mindre grad markerat att de prioriterar andra saker framför nya jobbskatteavdrag.
Därför tvingas Borg och regeringen backa för att undvika ett pinsamt nederlag i riksdagen för sin hjärtefråga. Det handlar om en omvändelse under galgen .