Borgerligt hyckleri
Vid tre tillfällen under den gångna mandatperioden har M, KD, FP och C höjt drivmedelsskatterna!
Näringsminister Maud Olofsson (C) har medverkat till tre bensinskattehöjningar under den gångna mandatperioden.
Foto: Kurt Engström
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Inför riksdagsvalet 2006 lovade både Moderaterna och Kristdemokraterna högtidligt att sänka bensinskatten om de fick regeringsmakten. Men efter valet blev det annat ljud i skällan.
Direkt efter valet svek de borgerliga sina löften om sänkt bensinskatt. Vid tre tillfällen under mandatperioden har M, KD, FP och C höjt drivmedelsskatterna.
1 januari 2007 höjde den borgerliga regeringen bensinskatten med nio öre per liter.
1 januari 2008 höjdes bensin- och dieselskatterna med 17 respektive 20 öre per liter.
1 januari 2009 kom ännu en höjning. Då höjdes bensinskatten med ytterligare 28,9 öre och dieselskatten med 22,4 öre (inkl moms).
I regeringens klimatproposition, liksom i Centerpartiets programskiss "Skatterevision 2014", finns dessutom förslag om ytterligare höjningar av drivmedelsskatterna.
Noterbart är även att den borgerliga regeringen inget gör för att kompensera de människor och regioner som saknar kollektivtrafik och är beroende av bilen. Tvärtom.
1 januari 2007 skrotade den borgerliga regeringen det särskilda glesbygdsavdraget som infördes av den tidigare riksdagsmajoriteten och som kompenserade folket i Norrlands inland för ökade drivmedels- och transportkostnader.
Därför borde borgarna vara en smula mer försiktiga med kritiken mot det rödgröna miljöskatteförslaget. De borgerliga kastar sten i glashus.
Men även för de rödgröna finns skäl till viss eftertanke. I och för sig är det bra att S, V och MP vill kompensera arbetspendlarna genom en kraftig höjning av reseavdraget. Men en ny riksdagsmajoritet borde även ta fasta på den tidigare modellen med ett särskilt glesbygdsavdrag.
Människor i glesbygden och på landsbygden behöver inte bilen bara för att ta sig till och från jobbet.
Bilen är viktig även för att ta sig till matvarubutiker, apotek, vårdcentraler, bibliotek och andra serviceinrättningar.
Ett glesbygdsavdrag minskar den typen extra omkostnader för befolkningen som lever i områden med långa avstånd till affärer och offentlig service.