Bryt storstadsfixeringen!
Det finns tillväxtkraft även utanför Stockholm, Göteborg och Malmö.
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Tyvärr fick han rätt. Norrbotniabanan har sjunkit långt ned på den trafikpolitiska dagordningen.
När de fyra borgerliga partiledarna skriver en lång debattartikel i Dagens Nyheter måndagen 29 mars 2010 ligger allt fokus på Stockholm. De berättar stolt om alla tiotals miljarder som pumpas in i Stockholmsregionen.
Självfallet ska människor och näringsliv i Stockholm, Malmö och Göteborg ha bra kommunikationer. Men det finns ett Sverige även utanför storstäderna som har tillväxtkraft och behöver fungerande infrastruktur.
Norrbotniabanan, som kan minska transportkostnaderna radikalt för de tunga basindustrierna längs Norrlandskusten, är bara ett exempel.
Ett annat exempel är tjälsäkringen av grusvägar i Norrlands inland. För storstadsfixerade beslutsfattare låter det kanske inte som jordens sexigaste investering. Men det handlar om att skapa bättre förutsättningar för både skogsbruket och turistnäringen.
Ett tredje exempel är de 15 kilometer räls som behövs i Pajala för att gruvnäringen ska kunna expandera.
Den typen av satsningar har dessutom betydelse för hela Sverige. Skogslänen är en närande region som tillför enorma värden till folkhushållet.
Skogsindustrin ger Sverige ett exportnetto på ungefär 90 miljarder kronor varje år. Det är mer än elektronik-, IT- och bilindustrin tillsammans.
Skogsnäringen, som har basen i Norrland, svarar ensam för fyra procent av Sveriges hela BNP (bruttonationalprodukt).
Turist- och besöksnäringen svarar för nästan 3 procent av Sveriges BNP. Ungefär en femtedel av de anställda i denna näring finns i skogslänen. Små fjällsamhällen som Sälen, Åre, Tärnaby, Björkliden och Riksgränsen är centralorter i svensk turistindustri.
Norrland producerar ungefär 80 procent av all svensk vattenkraft.
Det uppskattade marknadsvärdet på vattenkraftanläggningarna i Norrland uppgick för några år sedan till hisnande 160 miljarder kronor.
I Norrbotten finns Europas två viktigaste järnmalmsgruvor (Kiruna och Malmberget). Statliga LKAB är en lysande affär.
I Arvidsjaur och Arjeplog har testverksamheten blivit en ny basnäring. Biltestare från hela världen söker sig till Norrlands inland. Det är en spetsverksamhet som aldrig hade kunnat utvecklas på Stureplan i Stockholm.
Till det ska läggas alla utbildningar och all kvalificerad forskning som bedrivs vid universiteten i Luleå, Umeå, Sundsvall och andra orter i norr.
Listan kan kompletteras med andra mer svårmätbara värden - exempelvis tillgången till rent vatten, frisk luft, skogar, fjäll, sjöar och älvar.
Slutsatsen är given: Utan Norrland skulle Sverige vara ett fattigare, tråkigare och sämre land.
Därför behövs vägar, järnvägar, flyg, hamnar och annan infrastruktur för att tillvarata resurserna och tillväxtkraften i norr.
1 april sjösätts den nya supermyndigheten Trafikverket. Det tar över verksamheten vid Vägverket och Banverket, samt delar av Sjöfartsverket och Transportstyrelsen.
Den nye generaldirektören Gunnar Malm, som besökte Luleå under måndagen, blir en maktfaktor i trafikpolitiken.
Vi får hoppas att Malm och den nya verksledningen ser värdet av större satsningar i norr.
Ett Sverige, som vill vara framgångsrikt, kan inte bara fokusera på Stockholm, Malmö och Göteborg. Det är hög tid att bryta storstadsfixeringen i trafikpolitiken.