Bucht tar fajt för beslutanderätten
Gränsälvskommissionen är ett konkret och väl fungerande exempel på gränsöverskridande samarbete.
Kommunalrådet Sven-Erik Bucht (S) reagerar starkt mot centraliseringsivrarna i miljödepartementet. Till vänster Torneås stadsdirektör Raimo Ronkainen.
Foto: Linda Danhall
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Men älven är inte bara Norrbottens älv. De sista femton milen innan utloppet i Bottenviken utgör den också gräns mellan Sverige och Finland.
Det innebär att Torne älv är en gemensam angelägenhet för Sverige och Finland. Den berör byar, samhällen och människor på bägge sidor av älven.
Det betyder att besluten om älven kräver en särskild hänsyn och omsorg. En uppsplittring av beslutsfattandet i vatten-, fiske- och miljöfrågor till olika myndigheter i två olika länder skapar krångliga, kostsamma och tidskrävande beslutsprocesser. Det kan bli skilda tolkningar och helt olika beslut, trots att de berör samma älv och samma människor.
Därför slog sig kloka svenska och finska huvuden samman redan i början av 1970-talet. De bestämde att lyfta gränsälvsfrågorna till ett särskilt övernationellt organ.
Sedan 1972 finns en gemensam svensk-finsk gränsälvskommission som beslutar i frågor som berör vatten- och miljölagstiftningen och kustområdet mellan Sverige och Finland.
Gränsälvskommissionen är ett konkret exempel på gränsöverskridande samarbete. Den garanterar att människor på olika sidor om gränsen får en likvärdig behandling på sina ansökningar.
Beslutsgången har varit smidig och obyråkratisk. Både medborgare och näringsliv i Tornedalen har varit nöjda. Det har funnits en närhet till beslutsfattarna.
Men nu finns ett förslag hos Miljödepartementet om att prövningsrätten ska övergå från Gränsälvskommissionen till nationella domstolar och myndigheter.
Det betyder en centralisering av beslutsfattandet. Risken är att det blir långa handläggningstider och ökad byråkrati.
I en NSD-intervju 4 mars reagerar Haparandas S-kommunalråd Sven-Erik Bucht med skärpa mot förslaget.
"Nu går man ifrån närhetsprincipen. Det är tvärtemot hela EU-tanken. Kommissionen har fungerat väldigt väl med ledamöter från både Sverige och Finland som har sakkunskaper om närområdet", konstaterar Bucht.
Han vill i stället att Gränsälvskommissionen ska behålla beslutanderätten vad gäller vatten- och miljölagstiftning i Torne- och Muonioälvars vattenområde.
I värsta fall kan centraliseringen få allvarliga konsekvener för gruvnäringen i Norrbotten.
Om gränsälvskommissionen inte hinner behandla de ansökningar som den har kring gruvverksamheten i Pajala - och ärendet i stället hamnar hos Miljödomstolen - kan det bli år av förseningar som äventyrar hela projektet.
Därför bör fler än Sven-Erik Bucht nu engagera sig för Gränsälvskommissionens framtid.
En återgång till tiden före 1972 är inget framsteg för Tornedalen eller Norrbotten.