Sven-Erik Bucht, Haparanda, är en av de socialdemokrater som bestämt sig för att sluta älta förtroendemätningar och interna motsättningar.
I stället går han i bräschen för en mer aktiv oppositionspolitik.
I riksdagen motionerar Bucht bland annat om en ordentlig genomlysning av privatiseringens och avregleringens konsekvenser.
"Under de senaste två vintrarna har vi sett och upplevt bitvis kaosartade situationer på landets tågstationer och perronger. Pendlare har frusit, tågen har varit ständigt försenade och Trafikverket och SJ skyller på varandra. Till detta lägger vi en regering som flyr från sitt ansvar och sticker huvudet i sanden", skriver Bucht i en motion.
Utvecklingen överraskar dock inte. Remissinstanserna var redan 2009 hårda i sin kritik av regeringens utredning om total järnvägskonkurrens.
Men den borgerliga regeringen lyssnade inte på invändningarna. Den drev igenom förslaget, trots tveksamheterna hos sakexpertis och myndigheter.
Inte ens avregleringsfiaskot i Storbritannien på 1990-talet avskräckte den svenska regeringen.
British Rail såldes ju ut och kommersialiserades. En väl fungerande samhällsverksamhet bröts sönder.
Marknadsanpassningen i Storbritannien fick förödande konsekvenser. Efter avregleringen inträffade tre allvarliga järnvägsolyckor på fyra år med sammanlagt 41 döda resenärer.
Kortsiktiga vinstintressen sattes före säkerhet och kvalitet.
Ingen tog ansvar. Alla skyllde på alla. Både järnvägsanställda och resenärer kom i kläm.
I filmen "Järnvägare" (2001) har regissören Ken Loach skildrat katastrofen.
Efter de många olyckorna beslutade den brittiska regeringen att åternationalisera järnvägen. 2002 hade Tony Blairs dåvarande labour-regering återskapat ett nytt offentligt sammanhållet tågbolag.
Nu väntar vi på att samma insikt ska nå även Sverige.