Dags för avspark

En stark bas och bra bredd, i alla delar av vårt avlånga land, är en förutsättning att Sverige ska kunna hålla sig med vass spetskompetens i framtiden.

Antonia Göransson, fotbollsfostrad i Hornskroken, Trångfors och Alvik, ingår i den svenska VM-truppen.

Antonia Göransson, fotbollsfostrad i Hornskroken, Trångfors och Alvik, ingår i den svenska VM-truppen.

Foto: MAJA SUSLIN / SCANPIX

Politik2011-06-28 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I dag spelar Sverige sin första match i fotbolls-VM i Tyskland. Klockan 15.00 är det avspark på BayArena i Leverkusen i matchen mellan Sverige och Colombia.

Jag har ett speciellt minne av en av spelarna i den svenska VM-truppen - Antonia Göransson, 21. Hon tillhör tyska Bundesligaklubben Hamburg. Men för inte för så länge sedan var hon flickspelare i Hornskrokens IF och Trångfors IF i Boden.

Som lagledare för ett av flicklagen i Munksund-Skuthamn SK (MSSK) under tio år hann jag uppleva Antonia Göransson som motståndare många gånger.

Tidigt gick att se att hon hade förutsättningar att bli något stort. Hon hade talang, tävlingsskalle och - viktigast av allt - träningsvilja.

Med viss fasa minns jag en kvalmatch till Lilla VM 2004 på Sinavallen i Bölebyn, någon mil utanför centrala Piteå.

MSSK hade ambitioner. Men 14-åriga Göransson hade lekstuga med MSSK-försvaret och såg på egen hand till att Trångfors gick vidare till Lilla VM-slutspelet samma år.

Nu har hon - via länslag, ungdomslandslag, Alviks IK, Malmö, Kristianstad och proffsspel i Tyskland - tagit sig hela vägen till VM.

Det är en resa som imponerar.

Jag hoppas det går bra för Göransson och hela VM-truppen. Det vore till glädje för all fotboll och idrott. Framgångar i mästerskap brukar smitta av sig på hela idrottsrörelsen.

I början av 2000-talet hade svensk damfotboll några riktigt goda år.

Det blev silver i EM 2001 och VM 2003. Umeå IK vann UEFA Womens Cup både 2003 och 2004.

Det gjorde att fler tjejer fick upp ögonen för fotbollen och lockades till grus-, gräs- och konstgräsplanerna även i Norrbotten.

Antonia Göransson var själv en av dem som tittade på teve och inspirerades av Hanna Ljungberg, Tina Nordlund, Victoria Sandell Svensson och andra av det tidiga 2000-talets fixstjärnor.

De senaste åren har det inte varit samma tryck runt damfotbollen i Sverige. Framgångarna i EM, OS och VM har uteblivit.

Publiksiffrorna i damallsvenskan har sjunkit till sorgligt låga nivåer. Det är bara Norrbottens stoltheter Piteå IF som kan skryta med ett fint publiksnitt.

På det lokala planet har många föreningar haft det tungt. Flera föreningar lagt ned sina damlag eller slagit sig samman med andra.

Till exempel är damverksamheten i Antonia Göranssons barndomsklubb Hornskrokens IF numera bara ett minne blott.

Kanske kan Tysklands-VM lägga grunden för en ny positiv utveckling i landets fotbollsklubbar.

En stark bas och bra bredd, i alla delar av vårt avlånga land, är en förutsättning att Sverige ska kunna hålla sig med en vass spets även i framtiden.

Bra basverksamhet ökar möjlig-heterna att vaska fram fler talanger och duktiga idrottsutövare.