Dags för mobili(S)ering!

S-distriktets ordförande Karin Åström, Överkalix, fortsätter kampen för Norrbotniabanan.

S-distriktets ordförande Karin Åström, Överkalix, fortsätter kampen för Norrbotniabanan.

Foto: Bengt-Åke Persson

Politik2010-04-09 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Under helgen samlas omkring 500 företrädare för den norrbottniska arbetarrörelsen på konferensanläggningen Pite Havsbad. S-distriktet, LO, SSU, ABF , Broderskap och Unga Örnar i Norrbotten genomför sina årsmöten eller distriktskongresser på ett och samma ställe.
Det blir en av de mäktigaste partimanifestationerna i Norrbotten under valåret 2010.
Yngre och äldre, kvinnor och män, olika intressen i arbetarrörelsen, samlas till gemensam kickoff. Krafterna mobiliseras inför höstens viktiga val.

Förutom traditionella årsmötesförhandlingar kommer helgen att ägnas åt ett helt gäng med intressanta seminarier. En rad namnkunniga S-företrädare gästar Piteå för att diskutera bland annat barnkonventionen, ungdomsarbetslösheten, utrikespolitiken och ekonomisk politik.
Bland de medverkande finns förre utrikesministern Jan Eliasson, SSU-basen Jytte Guteland, S-kvinnornas ordförande Nalin Pekgul, LO-ekonomen Lena Westerlund, LO:s vice ordförande Ulla Lindqvist samt ABF:s Karl-Petter Thorwaldsson.

På S-distriktets kongress blir behandlingen av förslaget till nytt länsprogram en av de viktigaste frågorna.
"Norrbotniabanan är den enskilt viktigaste satsningen för att skapa förutsättningar för möjligheternas län. Beslut om byggstart måste fattas", framhåller riksdagsledamoten Karin Åström och övriga ledamöter i programgruppen.
Det är ord som inte bör klinga ohörda hos någon central beslutsfattare - oavsett deras politisk färg. Norrbotniabanan måste få högre status i trafikpolitiken.

På dagordningen står även behandlingen av 42 motioner. Många gräsrötter hoppas få S-distriktets stöd för sina krav och idéer. En av dem är Lennart Forsberg, Luleå, som skrivit två motioner om jakt och viltvård.
Forsberg är djupt oroad för att mårdhunden är på väg att breda ut sig i Sverige. Mårdhunden drar med sig dvägbandmask och andra smittsamma sjukdomar.

"I dag är Sverige, Norge, Island Och Grönland fria från dvärgbandmask. Men görs inget för att stoppa denna smitta så är det bara en tidsfråga innan den har befäst sig även i Sverige", konstaterar Forsberg.
Det kommer i sin tur att få allvarliga konsekvenser för natur- och friluftsliv. Den norrbottniska vardagen kommer att påverkas.
"Möjligheten att äta bär i naturen är till exempel inte tillrådligt om man inte kokar bären först", framhåller Forsberg.

Dvärgbandmasken och mårdhunden är inga frågor som står högt på den politiska dagordningen. Men den snabba utbredningen - som redan är en realitet i vårt östra grannland - kräver uppmärksamhet även hos svenska politiker.
Finland går en tuff match för att begränsa skadeverkningarna och smittspridningen. Inom en snar framtid kommer Sverige att tvingas till liknande prioriteringar.

Det största samtalsämnet på S-distriktets sammankomst på Pite Havsbad blir sannolikt valsedlarna till höstens landstings- och riksdagsval.
Tornedalingarna ställer krav på en mer framskjuten plats för Sven-Erik Bucht, Haparanda, på S-riksdagslistan.
Efter helgen vet vi om det är ett krav som har ett stöd även hos andra arbetarekommuner. I annat fall lär Bucht och hans anhängare rusta för personvalskampanj.

Det räcker med att åtta procent av S-väljarna i valkretsen kryssar för ett annat namn för att det ska möblera om i partiets ranking av kandidaterna. I Norrbotten handlar det om ungefär 6 700 personröster.
Alltså har välkände Sven-Erik Bucht ett jätteläge att bedriva en framgångsrik krysskampanj - om helgens distriktskongressen skulle rata honom från topplatserna på listan.

Vi får i alla fall hoppas på att nomineringsdiskussionen - liksom andra debatter under helgen - sker i kamratlig ton och utan övertoner och personangrepp.
Socialdemokratin tjänar inget på att nomineringarna till landsting och riksdag blir en bitter och oförsonlig personstrid av den typ som vi under vintern har upplevt i Kalix, Kiruna och Arvidsjaur.

Sådana partistrider har bara förlorare. De är negativa för partiet, berörda kommuner och för politiken i sin helhet.
Vilken politiskt intresserad 18-åring engagerar sig i ett parti om det mesta kretsar kring intriger och smutskastning?
Vilka människor söker jobbet som kommunchef i kommuner där politiken präglas av kaos och infekterade bråk?

Det finns goda exempel på arbetarekommuner som hanterat sina nomineringar utan uppslitande bråk. I Boden, Luleå och Piteå har arbetet förflutit smärtfritt och utan stora konvulsioner.
Det finns skäl för andra att lära av det. Det går att diskutera personfrågor och politik i sansade och balanserade former.
Man behöver inte bli ovänner, gräva ned sig i djupa skyttegravar och ta heder och ära av varandra bara för att man har olika uppfattningar om vem som ska vara kommunalråd eller riksdagsledamot.