Under fredagen träffas regerings- och allianspartierna för att resonera om flykting- och migrationspolitiken. Statsminister Stefan Löfven intar en öppen och samarbetsvillig hållning inför samtalen.
”Jag är redo att lyssna på alla förslag. Ingen partiprestige får komma före. Sverige står inför enorma utmaningar och då ska visa på styrkan i ett sammanhållet Sverige”, sa Löfven i onsdagens partiledardebatt i riksdagen.
Rimligen bordedet gå att hitta blocköverskridande lösningar som förenar hjärta och hjärna, humanism och rationella lösningar. Det är ingen avgrund som skiljer S och M.
Till exempel kräver flera allianspartier att de som beviljas asyl ska få tillfälliga i stället för permanenta uppehållstillstånd – de ska kunna bli permanenta först när flyktingen etablerat sig på arbetsmarknaden. Det är ett synsätt som även regeringspartierna borde kunna ställa sig bakom.
På sammasätt borde S kunna få bred uppslutning för sitt förslag om snabbare och effektivare avvisningar av dem som inte fått uppehållstillstånd.
Det är orimligt att det bor kvar tusentals människor på Migrationsverkets boenden som fått sin sak prövad och fått nej. Avvisningsbesluten måste verkställas.
Regering och opposition borde även kunna enas om snabbehandling av asylansökningar från länder som kan betecknas som ”säkra”.
Migrationsverket räknar, som exempel, med 7000 asylansökningar från västra Balkan under 2015. Där pågår inget krig, där kan vi inte tala om människor som har ett akut skyddsbehov.
De som flyr undan eländet i Syrien, Eritrea, Afghanistan och andra krigshärdar i världen måste helt enkelt gå före.
Löfvens linje, som han uttryckte den i sin regeringsförklaring 15 september, är en rimlig utgångspunkt för fredagens samtal.
”Den som flyr från krig och förtryck ska kunna få skydd i Sverige. Den som saknar skäl att stanna ska återvända. Sverige har en reglerad invandring.”