I onsdagens partiledardebatt underströk Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg att det finns ett vägval att göra.
Utvecklingen i Sverige är inte ödesbestämd. Sverige behöver inte leva med massarbetslöshet, utförsäkringar och sjunkande skolresultat.
En annan politik kan göra skillnad.
Socialdemokraterna filar på sina förslag. I partiets vårmotion fanns färdiga och finansierade förslag om ungdomsarbetslösheten. 1 maj presenterade Stefan Löfven sin syn på innovationspolitiken. I DN 13 juni skriver tre S-företrädare om insatser för de elever som har det tufft i skolan.
5 juli presenteras ett nytt kriminalpolitiskt program. En arbetsgrupp tar fram förslag för att stärka gruvnäringen. En annan grupp jobbar med åtgärder mot barnfattigdomen.
I partiets skuggbudget i höst kommer ytterligare initiativ.
På S-kongressen i april 2013 blir det fler preciseringar.
Det jobbas hårt och seriöst i den politiska verkstaden hos firma Löfven & Andersson. Det finns en opposition som vill regera och är beredd att ta sig an samhällsproblemen.
I regeringskansliet känns det aningen trött och håglöst. Anders Borgs ekonomisk-politiska vårmotion var tom på initiativ, trots att nästan 400 000 svenskar går
arbetslösa.
I partiledardebatten drog statsminister Fredrik Reinfeldt (M) den vanliga skrytvalsen om att det ser bättre ut än i de flesta andra europeiska länder.
Ja, det ser bättre ut än i Spanien, Italien och Grekland. Men Sverige har i dag högre arbetslöshet än jämförbara nordeuropeiska länder som Österrike, Nederländerna, Tyskland, Norge och Island. Vi ligger på ungefär samma höga nivå som Finland (ett land som tidigare brukade ligga långt efter oss i arbetslöshetsmätningarna).
Det är inget att hurra för och det är definitivt ingen tröst för de hundratusentals svenskar som har det svårt på arbetsmarknaden.
Mikael Damberg lyfte även in skolan i riksdagsdebatten.
120 00 elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet .
"Hur tänkte regeringen när ni prioriterade sänkt krogmoms före satsningar på skolan?", undrade Damberg.
Reinfeldt svarade att regeringen visst prioriterar skolan. Men hur ser det ut i praktiken i Reinfeldts Sverige?
I år drar regeringen ned anslagen till gymnasieskolan med 675 miljoner kronor.
Det motsvarar ungefär 1 300 lärartjänster.
Denna verklighet - och dessa konsekvenser av regeringspolitiken - börjar bli uppenbar för allt fler.
I opinionsmätningarna backar samtliga regeringspartier medan S flyttar fram positionerna. Det speglar en växande folklig misstro mot Reinfeldts styre.
De flesta svenskar lever förvisso goda liv. Men de känner inte igen sig i statsministerns snack om att allt är bra och allt som behöver göras är gjort.
Svenska folket ser även ungdomsarbetslösheten, problemen i skolan, barnfattigdomen, utförsäkringarna och ett hårdnande samhällsklimat.