Lena Sellgren, chefekonom hos Business Sweden, tecknar en i grund och botten ljus bild av det ekonomiska läget i Sverige.
”Svensk ekonomi utvecklas starkt och de offentliga finanserna är stabila med en låg offentlig skuldsättning. Den goda omvärldskonjunkturen tillsammans med en svag krona gynnar svensk export”, skriver hon i Business Swedens marknadsinsikt i september.
Sellgren räknar med en exporttillväxt på 3,8 procent i år och 4 procent 2019.
Chefekonomen varnar dock för att ett export- och utlandsberoende land som Sverige är extra känsligt för förändringar i världen.
När Lena Sellgren talade i Vetenskapens Hus i Luleå i fredags pekade hon på en rad sådana risker:
Farorna för ett globalt handelskrig, en snabb avmattning av tillväxten i Kina, snabbare räntehöjningar än väntat i USA, förtroendekriser i stora länder som Turkiet och Argentina, den statsfinansiella krisen i Italien och Brexit.
Därför kan ansvarskännande politiker i Sverige inte luta sig tillbaka och rulla tummarna.
Just nu utvecklas ekonomin och arbetsmarknaden visserligen åt rätt håll. Men det gäller att ha beredskap inför sämre tider.
Det finns en del viktiga lärdomar efter finanskrisen 2008-2009.
Jämfört med många andra länder klarade sig Sverige bra. Men när orderingången sjönk tvingades många exportföretag att säga upp medarbetare.
När hjulen sedan började rulla igen fick svensk industri rekryteringsproblem. Många hade valt en bana och det saknades kompetent arbetskraft som snabbt kunde fylla stolarna.
Det är även bakgrunden till den nya modellen för korttidsarbete, som just nu utformas av statlige utredaren Anders Ferbe (tidigare ordförande i fackförbundet IF Metall).
Korttidsarbete innebär att anställda, istället för att sägas upp vid en djup kris, får gå ned i arbetstid. Företagen får statligt stöd för att kunna behålla personalen och satsa på kompetensutveckling.
”Det handlar alltså inte bara om att industrin ska kunna behålla sin personal vid djupa kriser. Utan även om att de anställda, istället för att bli arbetslösa, ska ha stärkta och uppdaterade kunskaper när krisen är över”, säger Anders Ferbe i en intervju på IF Metalls hemsida.
Det är ett förslag som inte borde behöva bli ett stridsämne mellan riksdagspartierna. Oavsett vem som så småningom bildar regering borde det ligga i Sveriges intresse att utforma ett sådant system.
Det är smartare politik att satsa på kompetensutveckling och medverka till att människor blir kvar i arbetslivet än att de slängs ut i arbetslöshet och otrygghet vid nästa ekonomiska kris.
När det är lågkonjunktur på arbetsmarknaden ska det istället vara högkonjunktur i utbildningssystemen.
En sak står nämligen klar för alla som lyssnar på Lena Sellgren eller studerar kurvorna i Business Swedens rapporter.
Förr eller senare kommer en avmattning och nedgång – och då gäller det att ha strukturer som upprätthåller konkurrenskraft och kompetens i Sverige.