Det finns de som menar att det är svårt att se skillnader mellan regeringspartierna och oppositionen. Men visst finns det ideologiska skillnader. De märks bland annat i diskussionen om a-kassan, sjukförsäkringen, fas 3 och skattepolitiken.
Ett annat aktuellt exempel är förra veckans riksdagsdebatt om skatteavdrag för dem som köper läxhjälp till sina barn.
Med röstsiffrorna 175-139 beslutade riksdagen att bifalla regeringens förslag.
Det betyder att det finns ett antal partier och riksdagsledamöter som har en annan uppfattning än den borgerliga alliansen. Alla tycker inte lika.
En av de 139 ledamöter som röstade emot var Hannah Bergstedt, S-ledamot i riksdagens skatteutskott.
"Subventionen till de som har råd att köpa privat skolhjälp genom kommer självklart inte att nå de elever som bäst behöver stödet", säger Hannah Bergstedt.
"Hjälp med läxorna ska inte vara förunnat bara några barn, utan alla barn ska erbjudas läxhjälp", fortsätter hon.
Socialdemokraterna föreslår istället att det borde bli obligatoriskt för skolorna att ordna läxhjälp. Partiet vill stötta alla elever, inte bara vissa.
Läxhjälpsavdraget är förvisso ingen kostsam reform. Enligt finansdepartementets beräkningar handlar det om 30 miljoner kr per år. Men den ideologiska symboliken är betydligt större.
Inriktningen är inte att alla elever ska lyftas och få hjälp att efter bästa förmåga klara skolan. Avdraget gynnar de redan privilegierade, de familjer som har gott om pengar och goda möjligheter.
Regeringspartierna menar att avdraget ska ses som en skattefråga och en stimulans för nya företag. Men det går inte att bortse från effekterna för utbildningssystemet.
Det spelar roll om regering och riksdag stöttar läxhjälpsavdrag för dem som har råd eller allmän läxhjälp i skolans regi.