Det är "fettisdag" i dag. Och jag hoppas att vi äter semlor tillsammans. Namnet fettisdag är bildat av "fet" och "tisdag", där fet syftar på all god mat som brukade ätas på fettisdagen.
Ordet är belagt sedan 1594. Men låt oss blicka tillbaka lite drygt 100 år och bli varse hur en tisdag eller hur alla andra dagar kunde se ut.
Vid inledningen av det nya seklet fanns det i Tornedalen och Norrbotten varken god eller ens tillräckligt med mat på borden. Sverige hade drabbats av missväxt flera år i följd, med nödår som följd.
Människor svalt och vår landshövding tvingades skicka telegram till huvudstaden med begäran om hjälp. Men svaret som kom var "vi har ingenting att ge".
Sverige var då ett av Europas fattigaste länder inget fanns att ge. Hjälpen skeppades då från andra länder. Och idag, drygt 100 år senare, är vi ett av Europas rikaste länder!
För att kunna hantera, planera och forma framtiden är det nödvändigt att då och då blicka tillbaka. Hur kunde Sverige förvandlas till ett av de rikaste länderna i Europa?
Det finns säkert många svar. Vi undgick två förödande världskrig. Vårt näringsliv och särskilt den framväxande industrin kunde snabbt förvandla det enkla jordbrukslandet till ett av världens främsta industriländer med betydande export.
Men det fanns även en annan viktig ingrediens som vi kanske inte alltid värderar eller inte ens alltid vill se. Vi höll ihop. Vi var inte ett land med ständigt återkommande strejker och konflikter. Våra framgångar fördelades någorlunda rättvist. Visserligen fanns det problem och orättvisor, särskilt i den inledande delen av seklet då vi drabbades av många konflikter i onödan.
Ett viktigt och kanske avgörande steg i framgången var Saltsjöbadsavtalet 1938 där LO och Sveriges arbetsgivare kom överens om de spelregler för hur problemen skulle lösas. Konflikt vändes till fred.
Men det räcker inte bara med fred på arbetsplatserna. Den ekonomiska välfärden som växte fram i en rasande fart hade kunnats fördelas orättvist och leda till andra konflikter. Men där fanns en politik som arbetarrörelsen formade - landets överskott skulle fördelas rättvist.
Inriktningen att bygga land genom fördelning och skapa gemenskap förvandlade Sverige till ett av Europas rikaste länder.
Delar blir helhet och riktningen avgör. Idag kan vi välja inriktning - äta semlan ensamma eller att äta tillsammans. Låt oss idag inte bara äta de goda semlorna tillsammans utan även fördela det andra goda någorlunda rättvist.
Jag tror att det är bra med en riktning som håller ihop - det är en förutsättning för ett "Framtidsland".