Efter valet 2014 bildades 102 blocköverskridande styren i landets kommuner.
Landets kommunpolitiker visade att det gick att hitta konstruktiva samarbeten när det saknades klara och tydliga majoriteter för den ena eller andra sidan.
Nu – fyra år senare – har tidningen Dagens Samhälle gjort en sammanställning över hur det gått för de styrande koalitionerna. 86 av dem tappar mandat i årets val.
Dagens Samhälle skriver om några dramatiska exempel:
4 I Vimmerby presenterade koalitionen med S och M ett tufft program med att lägga ned fyra landsbygdsskolor. Det har fått till följd att koalitionens väljarstöd minskar från 58 procent till 38 procent i årets val.
4 I Gislaved gick S, M och MP (ett styre som hade stöd från 62 procent av väljarna 2014) ut med besked om att ta tag i antalet skolor och simhallar i kommunen. I årets val minskar det blårödgröna styret med 17,5 procentenheter.
4 I Söderköping tappar en liknande koalition hela 21 procentenheter mellan 2014 och 2018 – mest i hela landet.
Det säger dock mer om villkoren för hur det är att vara styrande än om själva koalitionerna.
Det är alltid svårt att leda en kommun – eller ett rike – och det är alltid lätt att vara i opposition och peka finger åt de styrande.
Kommunledningar, som tvingas ta ansvar för att ekonomin ska gå ihop eller måste anpassa verksamheten efter demografiska förändringar, har svårt att vinna popularitetspoäng.
Samma trend har nämligen även varit i kommuner där Socialdemokraterna haft egen majoritet och försökt lösa knepiga strukturfrågor.
I valet 2014 tappade Socialdemokraterna i Piteå kraftigt när de la ned skolor. Sannolikt är skolpolitiken också en av förklaringarna till S-tappet i Luleå 2014.
Därför bör slutsatsen av bakslagen i Vimmerby, Gislaved och Söderköping inte vara att undvika blocköverskridande samarbeten.
Tvärtom kommer det att behövas mer av sådant i både riket och kommunerna även under kommande mandatperiod.
När väljarna inte ger klar majoritet för något alternativ så måste politikerna samarbeta för att skapa effektiva styren.
Det är naturligtvis en plågsam slutsats att väljarna sällan belönar politiker som tar ansvar för smärtsamma men nödvändiga beslut. Sådana är dock politikens villkor.
I längden är det emellertid den enda rimliga politiska hållningen om samhället ska fungera. Då går det inte bara att sjunga med änglarna och undvika det jobbiga.
För socialdemokratin och arbetarrörelsen är det dessutom svårt att se någon annan väg till långsiktigt inflytande än att söka samarbete över blockgränsen.
”Hela det parlamentariska läget i landet har ju förskjutits högerut. SD är ett parti som både de själva och väljarna placerar till höger. Valresultatet visar att om vårt parti ska ha något inflytande måste vi skapa allianser med delar av borgerligheten”, konstaterar helt riktigt det kloka S-kommunalrådet Lars Stjernkvist, Norrköping, i en kommentar i Dagens Samhälle.