Det svenska musikundret
Abba blev starten för det som brukar beskrivas som det svenska musikundret.
Abbas musik upptäcks av nya generationer - 36 år efter genombrottet i Eurovision Song Contest 1974.
Foto: Extern
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det är en välförtjänt framgång. Abbas musik upptäcks fortfarande av nya generationer - 36 år efter gruppens stora genombrott i Eurovision Song Contest 1974.
Det går inte heller att underskatta Abbas betydelse för svensk musikindustri.
Abbas internationella framgångar blev starten för det som brukar betecknas som det svenska musikundret.
Under 1980- och 1990-talen utvecklades lilla Sverige till en av världens främsta musikexportörer.
"Kan Abba så kan vi", resonerade andra låtskrivare, artister och musikproducenter.
Grupper och artister som Roxette, Ace of Base, Cardigans, Robyn, the Sounds och Sahara Hotnights tog klivet ut på den internationella scenen och blev storsäljare.
Det är många driftiga entreprenörer, enskilda talanger och skickliga musiker som ligger bakom utvecklingen. Men den hade aldrig varit möjlig utan satsningarna på det breda musiklivet i Sverige.
Det är satsningarna på bredden - kommunala musikskolor, replokaler, musikcirklar i studieförbunden, bra engelskaundervisning i skolorna, hemdatorer med mera - som har grundlagt framgångarna och givit Sverige spets och internationell konkurrenskraft.
Plånbokens tjocklek har inte styrt tillgången till bra musikundervisning. Även fattiga begåvningar har fått chansen.
"Det svenska musikundret" lär oss en del om vikten av samspel mellan offentlig sektor och privat näringsliv. Det är dumt att ställa en stark skattefinansierad offentlig sektor mot privata initiativ, som inte sällan sker i samhällsdebatten.
Framgångarna för svensk musikindustri visar värdet av starka gemensamma samhällsstrukturer som ger alla - inte bara en penningstark elit - chansen att utveckla sina talanger och färdigheter..