Som femåring blev jag utsmugglad ur Iran och satt i en miljonprogramslägenhet utanför Stockholm. Det är egentligen inte ett dugg unikt, men det gjorde att jag alltid undrat. Får jag vara med, på riktigt? Jag ville be om ursäkt för att jag inte var blond, blåögd och problemfri. Tills jag gick med i SSU. SSU-kompisarna struntade
i mina rötter. Det viktiga blev var jag satte mina fötter.
Vännerna i SSU helade mitt brustna hjärta och gav hemvist åt en förvirrad själ. Min identitet på skolgården blev jävla sosse. Inte jävla svartskalle. Jag gick ifrån att vara den där iraniern till att bli Maryam Yazdanfar från Solna.
På SSU:s kongress nästa vecka kommer delegationen från mitt hemdistrikt i Stockholms län till största del att bestå av kommande generations politiker med rötter utanför Sveriges gränser. De kräver fri invandring och ett slut på integrationspolitiken. De vill ha en offensiv antirasistisk politik som utrotar diskriminering och ger människor förutsättningar att nå sina drömmar. Det är smart politik som dessutom är relevant kritik mot en socialdemokrati som bara adresserar klass som förtrycksmekanism.
På en konferens i New York för ett halvår sedan träffade jag Hadia Tajik, 28-årig socialdemokratisk riksdagsledamot från Oslo. Hadia var som en gammal SSU-kompis. Det var som att vi fortsatte diskussionen från senaste kursen.
Terroristen som mördade på Utöya hatar bilden av mig och Hadia - skandinaviska parlamentariker med mörka lockar sprungna ur de två syskonorganisationerna SSU och AUF. Det är ett hat som inte bara kan bekämpas med kärlek, tysta minuter eller kondoleanser.
Det måste bekämpas med bildning och en människosyn som kan ge varenda köksbordsrasist svar på tal. Det motverkas bara genom ett politiskt ledarskap som svarar rasisterna i riksdagen med att öppna Sveriges gränser för fri invandring. Ska det hatet utrotas måste utgångspunkten i politiken förändras.
I stället för att försöka stoppa arbetskraftsinvandringen måste vi bygga upp en arbetsmarknad och välfärd som är gränslös.
AUF och SSU är ideologiska motorer i att formulera den politiken och att skola politikerna som ska föra densamma. Därför blev AUF måltavlan för den mångfaldshatande terroristen. Det är bara socialdemokraterna som utifrån sin ideologi skulle kunna föra en sådan politik. En socialdemokrati som inte orkar det gör mig riktigt rädd.